Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2011-04-30
Taxasida
murgrönsveronika
Veronica hederifolia
L.
murgrönsveronika är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Torbjorn Tyler
Översikt
Översikt
murgrönsveronika är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- murgrönsveronika
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Veronica hederifolia
Vetenskapligt namn, fullständig form
Veronica hederifolia L.
Svenskt namn
murgrönsveronika
icelandic
Bergfléttudepla
norwegianBokmal
bergfletteveronika
norwegianNynorsk
bergfletteveronika
Finskt namn
murattitädyke
finlandSwedish
murgrönsveronika
Foton
Ingemar Gustafsson
Nässjö 2021-03-20
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Ångermanlands flora
Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.
Underartstillhörighet okänd.
Blekinges Flora
Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.
Gammal bofast art.
Se även äkta murgrönsveronika Veronica hederifolia subsp. hederifolia och skuggveronika Veronica hederifolia subsp. lucorum.
Atlas of North European vascular plants
Hultén & Fries 1986
1662 Veronica hederifolia L.
This polymorphic species seems to originate from C. and S. Europe and adjacent parts of Africa and Asia. Four subspecies are distinguished in Europe (Fl. Eur. 3/1972, p. 250), of which subsp. hederifolia and subsp. lucorum (Klett & Richt.) Hartl reach northwards into Fennoscandia as weeds. The species has been introduced into N. America, Japan, S. Australia and New Zealand. Cf. also Meusel et al. 1978, map p. 398.
Hallands Flora
Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.
Murgrönsveronika är en gammal, kulturberoende, ettårig växt. Båda underarterna finns i landskapet. De växer i betesmarker, rabatter och tomtgränser samt på åker-, väg- och trottoarkanter. Några skillnader mellan underarterna i fråga om ståndortsval har vi inte funnit. Alla förekomster har dock inte bestämts till underart.
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Obeständigt åker- och trädgårdsogräs i blottlagd jord i diken, parker, på lagårdsbackar, vid plantskolor etc.
Växten förekommer i två underarter i Närke, dels mkt sälls. äkta murgrönsveronika, dels den vanligare men sälls. skuggveronikan. Många insamlade ex. har karaktärer från båda underarterna utan att ha tolkats som mellanformer (jfr Nordenstam & Nilsson 1969).
Se även: äkta murgrönsveronika Veronica hederifolia subsp. hederifolia och skuggveronika Veronica hederifolia subsp. lucorum
Västmanlands Flora
Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.
Ett fåtal fynd i Mälarområdet., efter sekelskiftet blott två (1905, 1956). Följande ej artbestämda: Arboga "Flerstädes på åkrar omkring staden" (1860–80-talet] (Anonymus manuskript). Brattberget, utanför Köpingstullen (Bergmanson och Tärnlund enligt SAMUELSSON 1925). Gjuteriet N banan [1800-talets slut] (Tärnlund enligt SAMUELSSON 1925), ungefär = "utanför Jäderstullen" 1864 (Hindricsson enligt d:o). Frösshammar 1956 (Almquist). Irsta-Kärr-trakten (TROILIUS 1860 s. 23). Västerås Emaus 1843 (G. E. Ahlm enligt SAMUELSSON 1925; lokalen publicerad även av Wall hos FRIES 1844). "Nära Vesterås flerstädes såsom på Rigärdet bredvid landsvägen mellan Johannislund och Gideonsberg ymnig så ofta åkern är besådd; nedanför Berndts borg på åkrar bredvid landsvägen; utanför vestra tullen etc." (WALL 1852). Karlslund (Iverus 1877). Oxbacken (TROILIUS 1860).
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: ökning med 46–60 %.
Kommentar: allt material som samlats in under inventeringen har fördelats på följande underarterna äkta murgrönsveronika Veronica hederifolia subsp. hederifolia och skuggveronika Veronica hederifolia subsp. lucorum (se dessa) men ibland har kollektiv behandling varit nödvändig.
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Funnen i 535 rutor; tidigare uppgifter från 114 rutor. Dessa siffror innefattar till underart bestämda uppgifter. Vanlig eller ganska vanlig i östra Småland, i resten av landskapet sällsynt.
Arten har ökat påtagligt under 1900-talet och vidgat sin utbredning. Delvis beror ökningen på att båda underarterna under 1900-talet har spritts från handelsträdgårdar (de flesta förekomster i västra och centrala Småland har troligen uppstått på detta sätt).
Arten har ökat påtagligt under 1900-talet och vidgat sin utbredning. Delvis beror ökningen på att båda underarterna under 1900-talet har spritts från handelsträdgårdar (de flesta förekomster i västra och centrala Småland har troligen uppstått på detta sätt).
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Murgrönsveronika företräds i Sverige av två underarter: äkta murgrönsveronika subsp. hederifolia och skuggveronika subsp. lucorum. Under inventeringen har fynd av murgrönsveronika identifierats som subsp. hederifolia i 45 %, subsp. lucorum i 30 % och mellanformer/ej angivet i 25 %. De två underarterna behandlas separat nedan.
Gammal, bofast.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Ursprunglig.
Öppen till sluten miljö, företrädesvis på bar mark: åkrar, kyrkogårdar, buskridåer, ängen, trädgårdar, jord- och skräphögar. Johansson (1897) angav frekvensen ”Allest.”. Troligen ägde ingen större förändring rum under 1900-talet (på Gotska Sandön saknas arten nu som då).
Murgrönsveronika representeras på Gotland av två underarter, äkta murgrönsveronika ssp. hederifolia och skuggveronika ssp. lucorum. Mellanformer tycks vara vanliga; 6 av 30 undersökta kollekter (20 %) från Gotland kunde inte bestämmas till underart (Nordenstam & Nilsson 1969).
Bohusläns Flora
Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Murgrönsveronika förekommer i två underarter ssp. hederifolia äkta murgrönsveronika och ssp. lucorum skuggveronika. Under den aktuella inventeringen har vi urskilt dessa underarter, men i den äldre är detta inte gjort. De flesta av de äldre uppgifterna avser säkerligen skuggveronika, som är klart vanligast.
Se även äkta murgrönsveronika Veronica hederifolia subsp. hederifolia och skuggveronika Veronica hederifolia subsp. lucorum
Västergötlands flora
Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Gammal inkomling, växer som ogräs i trädgårdar och rabatter, på kyrkogårdar, på annan kulturmark som jordhögar, kring gårdar och på tippar, i gödslade betesmarker och på åkrar. Det finns två underarter: Äkta murgrönsveronika V. hederifolia ssp. hederifolia och skuggveronika V. hederifolia ssp. lucorum, den senare är i centrala Europa en lövskogsväxt. Ett fåtal inventerare har noterat underarterna. Mellanformer är möjligen ovanliga, men det är mestadels inte meningsfullt att hålla isär underarterna eftersom det i landskapet inte finns så starka ståndortsskillnader mellan dem. Under kraftig spridning de senaste årtiondena, men fortfarande ganska sällsynt. 81 lokaler i 54 rutor (7 %).
Sörmlands flora
Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Europa, Asien, Nordafrika. I Sverige i de södra delarna upp till Gävlebukten. I Sörmland tämligen sällsynt – (6%). Murgrönsveronikan är ettårig och ursprungligen införd, förmodligen först under 1800-talet. Båda underarterna växer på bar jord, exempelvis på gårdsbackar, jordhögar, i grönsaksland och blomrabatter, på några håll också i näringrika betesmarker eller på blottad jord i skogsbryn eller i vägkanter. På grund av sitt tidiga bortvissnande (kring midsommar) är arten nog något underrepresenterad i inventeringen. Den tycks ha ökat under 1900-talet. Två typer som vanligen betraktas som underarter subsp. hederifolia – äkta murgrönsveronika och subsp. lucorum – skuggveronika, förekommer i Sörmland men dessa har inte genomgående särskilts vid inventeringen. De verkar dock vara ungefär lika vanliga i landskapet – i varje fall gäller detta Stockholms närhet.
Upplands flora
Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Tämligen sällsynt i Uppland. 154 kartblad, 205 kvadranter.
Murgrönsveronika förekommer på trampade partier i hagar och betesmarker, på gräsmarker, gårdsplaner, åkrar, i trädgårdsland och på grusgångar.
Förändring - 19 %. – Murgrönsveronika har minskat, något som kan ha sin orsak dels i ogräsbekämpning, dels igenväxning av tidigare störda miljöer i gräsmarker.
Murgrönsveronika förekommer på trampade partier i hagar och betesmarker, på gräsmarker, gårdsplaner, åkrar, i trädgårdsland och på grusgångar.
Förändring - 19 %. – Murgrönsveronika har minskat, något som kan ha sin orsak dels i ogräsbekämpning, dels igenväxning av tidigare störda miljöer i gräsmarker.
Gästriklands flora
Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Murgrönsveronika är en kulturspridd växt som under 1800-talet förekom som åkerogräs på flera ställen i Gävle. Arten angavs första gången av Carl Johan Hartman 1845 från åkrar nedanför Hemlingbyberget där den förekom rikligt. Under 1900-talet har arten sporadiskt visat sig i hamnområdet.
Hälsinglands flora
Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Informationen om växtmiljön för murgrönsveronika är bristfällig, men barlast har funnits på en del av de angivna orterna. Ett par av fynden har bestämts till underarten äkta murgrönsveronika, V. hederifolia subsp. hederifolia. Arten är inte påträffad i modern tid.