strandranunkel
Ranunculus reptans
Strandranunkeln är ursprunglig. Arten var troligen vanligare förr och har minskat på grund av igenväxning efter upphörande strandbete och ökad näringsbelastning. Runt Gävle, där den nu är försvunnen, angavs den förekomma flerstädes 1848. Även C.J. Hartman och C.O. Östling angav den här som »ej rar vid vatten« 1810.
Strandranunkeln är konkurrenssvag och gynnas av stora naturliga vattenståndsvariationer som gör att den kan blomma och sätta frukt när bottnarna blottas. På långgrunda stränder med finkorniga jordar och utan konkurrens av andra växter kan den förekomma i massvegetation.
De vanligaste följearterna är löktåg (21%), nålsäv, topplösa, svalting, trådtåg och sumpnoppa.
Strandranunkeln är konkurrenssvag och gynnas av stora naturliga vattenståndsvariationer som gör att den kan blomma och sätta frukt när bottnarna blottas. På långgrunda stränder med finkorniga jordar och utan konkurrens av andra växter kan den förekomma i massvegetation.
De vanligaste följearterna är löktåg (21%), nålsäv, topplösa, svalting, trådtåg och sumpnoppa.
Ekologi
Strandranunkel är en liten flerårig smörblomma som växer kring vattenlinjen i större sjöar och vattendrag. Den sprider sig effektivt med krypande ovanjordiska utlöpare och kan också växa helt akvatiskt ner till åtminstone en meters djup men oftare på grunt vatten. Den växer framför allt på nakna finsedimentbottnar men även på småsteniga bottnar. Arten är typisk för långgrunda stränder längs sjöar och sel i större vattendrag. Den kan även förekomma i blottlagda dammar i mindre vattensystem.
Utbredning
Mindre vanlig (36% och 143 noterade lokaler). Minskande.
