mandelpil
Salix triandra
Mer information om arten
Mandelpil är en ursprunglig art. Den har alltid varit sällsynt och endast ett fåtal gamla fynd är kända. Det är ändå troligt att den minskat på grund av igenväxning och vattenreglering.

Ekologi

Mandelpil förekommer vid stränder till större vattendrag. Arten växer gärna på sandbankar eller andra instabila marker. Nya plantor etableras från frö eller genom att kvistar bryts loss i samband med vårfloden och sedan rotar sig.

Utbredning

Mycket sällsynt (3% och 6 lokaler). Minskande.

Lokaler

1. Österfärnebo, Nässja, badplatsen, vid brygga 2001 (GOD i S), 12H7b 6685350 1555350, sandig strand vid badplats, minst 2 buskar 2004 (PST).
2. Hedesunda, Lågbo, Sigeränget, nära älven, 13H0f 6702743 1577607, betad strandäng vid Dalälven, en stor buske 1985, sena-re avsågad men därefter utsnitslad och tillväxande, en 3 m hög grenad buske 2011 (PST).
3. Torsåker, Storgösken, Sligen, 13G2g 6711820 1530240, på blottad slig, 5 st upp till 2 m höga buskar 1985 (Risberg 2008).
4. Ovansjö, Vattsjön, sjöns mitt, 13G5g 6728550 1531150, åstrand, på moig levé som går ut i sjön, ovanligt småbladig, 3 stora och 2 små buskar 1993 (PST).
5. Högbo, Sandvikens järnverk, 13H4a 6721664 1554010, industriområde, invallning av damm 1998 (BHE).
6. Ockelbo, 750 m OSO Svartsbo, Svartsjöns N-ände, strax O om dike, myrkant mot barrskog 2008 (GOD & BHE i S).

Äldre uppgifter
[Ovansjö, Ovansjö prästgård (odaterat belägg i S; Hartman enl Lindberg 1979); Gävle, vid Avaån 1835 (CO Östling i LD); Hille, Persbacka, vid ån (Hartman 1848), 1856 (H Forsell i GB), 1879 (E von Wolcker i S), 1921 (SAh i S). [Uppgiften från Trödje murar hos Liljeblad (1788) avser sannolikt någon annan Salix.]

karta