nålstarr
Carex dioica
Nålstarr är en ursprunglig föga kulturgynnad art. Den angavs som allmän i Gävletrakten vid 1800-talets mitt och likaså i landskapet som helhet vid förra sekelskiftet.
Den vanligaste följearten till nålstarr är tranbär (48%) följd av blodrot, vattenklöver, rosling, tuvull och tall.
Den vanligaste följearten till nålstarr är tranbär (48%) följd av blodrot, vattenklöver, rosling, tuvull och tall.
Ekologi
Nålstarr är en otuvad myrväxt som förökar sig vegetativt med underjordiska utlöpare. Den växer huvudsakligen i fastmattor och är lika vanlig i fattigkärr som i rikkärr. Många lokaler är sluttande och översilade kärrytor som kan vara både öppna och trädbevuxna. Ofta växer den i myrens fastare tuvpartier eller strängar. Den växer även i tallkärr men inte i egentlig mossevege-tation. Vanligen förekommer den i en begränsad del av myren och ibland i överraskande små kärr. Någon procent av lokalerna är andra miljöer än torvmarker. Nålstarren förekommer t.ex. i den övre delen av flacka havsstrandängar med utsipprande sötvatten och någon gång på fukthedsartade sipperstråk i skogsmark. Arten är känslig för dikning och eutrofiering.
Utbredning
Vanlig (74% och 350 noterade lokaler).
Lokaler
Hybrider
Hybriden med repestarr, C dioica × loliacea, är angiven från Bönan av Hylander (1966).
Hybriden med repestarr, C dioica × loliacea, är angiven från Bönan av Hylander (1966).
