Mattlummer är en ursprunglig sporväxt med huvudsaklig hemvist i skogslandskapet. Arten kan ha varit vanligare förr eftersom den troligen gynnas av skogsbete och fäboddrift. I Hille kallades växten förr »mattris« och i Ovansjö »mattreva«. Från Järbo förekommer också benämningen »fjutt« vilket troligen har sitt ursprung i det lätt uppflammande spormjölet.

Den förekommer bara på näringsfattiga marker och gärna på sandiga jordar. Den vanligaste miljön är vägkanter av olika slag, t.ex. gamla avläggsplatser för virke längs skogsvägar eller moiga nordvända landsvägsslänter. Arten förekommer emellertid på de flesta varaktigt öppna och magra marker, t.ex. gamla skjutbanor, skidbackar, bryn vid sandiga sjöstränder, kraftledningsgator och övergivna åkrar och betesmarker. Mattlummer är dock ovanlig på hyggen och i ungskog. Kanske hinner den inte etablera sig innan den nya skogen blivit för tät, trots att sporerna med lätthet sprids över stora avstånd.

De vanligaste följeväxterna till mattlummer är ljung (49%), blodrot, lingon, gran och vårfryle. Stagg är en inte lika vanlig men typisk följeväxt i odlingslandskapet.