dvärgvårlök
Gagea minima
Dvärgvårlök är i likhet med vårlök en kulturspridd växt som troligen kommit in med parkfrö och jordmassor i sen tid. De tidigaste fynden är gjorda vid större gods och herresäten, bland annat Gävle slott, varifrån den angavs 1833 av K.F. Thedenius. Flera fynd är gjorda i Gävletrakten under 1800-talet. Från 1900-talets början påträffades den även vid Högbo bruk och senare även på andra platser i landskapet. Arten specialinventerades 2003. Dvärgvårlöken har något större spridning än vårlök. Båda arterna är fortfarande under spridning.
Ekologi
Dvärgvårlök är en flerårig art som mest förökas med talrika små sidolökar. Den bildar därför ofta små täta bestånd med enbart blad. Arten är starkt knuten till gräsytor i parker, herrgårdar och kyrkogårdar men den har också hittats i rabatter och villaträdgårdar. Den har bara påträffats på kulturskapad mark och inga fynd har gjorts i lundar eller andra skogsmiljöer. Vanliga följearter är maskrosor (64%), vårlök, röllika och daggkåpor. Dvärgvårlöken blommar i början av vitsippstid omkring en vecka senare än vårlök. Den försvinner spårlöst efter blomningen och har senast noterats i slutet av maj.
Utbredning
Mindre vanlig (15% och 135 noterade lokaler). Ökande.
