Vildapel är ljuskrävande och växer på öppen torr mark eller i soliga bryn. Arten är troligen naturlig i öppna lövbårder och buskmarker längs kusten. Vildapeln är dock minst lika vanlig i odlingslandskapet där den bland annat har hittats i hagmarker, vid odlingsrösen, på åkerholmar och vid ödetomter. Uppenbarligen har vildaplar ibland odlats. På Iggön där flera förekomster är kända fanns arten även inplanterad på ett par gårdar vid 1800-talets slut (Arnell 1902).

Arten kan vara något förbigången på grund av förväxlingsrisk med den odlade apeln. Å andra sidan är många registrerade vildaplar vare sig kontrollbestämda eller belagda.
Sällsynt (10% och 22 lokaler). Svensk nordgräns.