bunkestarr
Carex elata
Mer information om arten
Bunkestarr är en ursprunglig art som i första utgåvan av Gävletraktens växter 1848 bedömdes som sällsynt och senare som flerstädes förekommande. Troligen har den varit allmän men förbisedd redan under 1800-talet – möjligen har den ökat något sedan dess.
Bunkestarren är också en av de dominerande arterna i blöta plana rikkärr, särskilt kring gölar och tjärnkanter. Arten finns även i blöta sumpskogar, särskilt alkärr och kring allehanda blöta svackor och småvatten i skogen.
De vanligaste följearterna till bunkestarr är kråkklöver (31%), topplösa, vass, vattenmåra, sjöfräken och älggräs. Bunkestarren blommar och sätter frukt tidigt.

Ekologi

Bunkestarr är en storvuxen tuvbildande starrart och en av de vanligaste strand- och våtmarksart-erna i södra och östra Gästrikland. Den är svagt kalk- och näringsgynnad och undviker därmed de magraste våtmarkerna. Arten återfinns längs de flesta rinnande vatten alltifrån lugnflytande kanaler och diken till blockiga forsande skogsåar. Den växer på grunda steniga bottnar vid exponerade sjöstränder och bildar täta gungflyvassar i skyddade lägen. Vid havet finns den mest på skyddade flacka stränder och helst kring avsnörda gölar eller utsötade vikar. Bunkestarren bildar i regel den första kärr-vegetationen i nybildade våtmarker efter landhöjning. Sådana artfattiga »Carex elata-kärr« finns i mängd efter den flacka Gästrikekusten.

Utbredning

Bunkestarrens utbredning i Sverige följer i stort Norrlandsterrängens gräns. Gränsen för allmän förekomst löper genom Gästrikland. Nordliga utposter finns vid Hudiksvall i Hälsingland men arten har under senare år även hittats på en lokal i Njurunda i Medelpad.
Vanlig (75% och 653 noterade lokaler).

Lokaler

hybrider
Hybriden med hundstarr, C elata × nigra, är funnen vid Stormuren i Högbo 1999 (GOD, !ThK), vid Kubbo i Valbo 1864 (H Thedenius i S) och på Iggön i Hille 1966 och 1976 (SAh resp ThK i S). Den har (under namnet C turfosa) också angivits från flera lokaler av Hartman (1863).
karta