åkerförgätmigej
Myosotis arvensis
Mer information om arten
Åkerförgätmigej är en gammal kulturföljeslagare som troligen kommit in med tidigt åkerbruk. Arten beskrivs som allmän i alla gamla referenser. I Ovansjö förekommer även det dialektala namnet »förgätansblomma«. Trots kemisk ogräsbekämpning tycks arten klara sig bra i modernt jordbruk och den kommer på femtonde plats bland landskapets ogräs.
De vanligaste följeväxterna är åkerviol (24%), svinmålla, maskrosor, våtarv, kvickrot och lomme. Åkerförgätmigejen blommar samtidigt med linnea, ängsklocka, strandkrypa, kråkvicker och grässtjärnblomma.

Ekologi

Åkerförgätmigej är tvåårig eller ibland ettårig. Arten gror villigt under en stor del av året och har övervintrande bladrosetter. Den har stor fröproduktion och bildar fröbank i marken. Åkerförgätmigejen är ljuskrävande och konkurrenssvag. Den är beroende av naken jord för att kunna gro och får i huvudsak ses som ett ogräs i åkrar och trädgårdsland. Arten är dock mycket välspridd i kulturlandskapet och visar sig lite varstans där jorden blottas. Typiska lokaler är grusgångar, nyanlagda gräsmattor, rabatter, jordspringor intill husväggar, ladugårdsbackar, grustag och jordhögar. Arten finns som ogräs bland de flesta grödor och kan i enstaka fall bli dominerande i trädesåkrar och matjords-täkter. Åkerförgätmigej är ganska torktålig och förekommer även vid torrbackar och kultur-påverkade hällmarker. Den har också hittats som kulturflykting i strandsnår på havsstränder.

Variation

Åkerförgätmigej blir ofta mycket småblommig på torra växtplatser och kan förväxlas med backförgätmigej.

Utbredning

Arten är väl spridd över landskapet.
Mycket vanlig (96% och 616 noterade lokaler).
karta