toppjungfrulin
Polygala comosa
Toppjungfrulinet har kommit in med kulturen men det är osäkert när den etablerade sig i landskapet. Växten uppgavs först från Gävle, söder om staden av Carl Johan Hartman 1845. Den har alltid varit sällsynt men har ändå minskat starkt. Tio gamla lokaler är kända. Arten riskerar att snart vara försvunnen från alla lokaler utom den vid Körbergsklack i Torsåker där det fortfarande finns en livskraftig förekomst.
Ekologi
Toppjungfrulin är flerårig. Fröna sprids av myror. Arten är knuten till det äldre odlingslandskapet. Den gynnas starkt av hävd och trivs bäst i låg vegetation på solöppen mark. Den är tydligt kalkgynnad men tål inte konstgödning. Många av de gamla lokalerna har försvunnit på grund av igenväxning. Toppjungfrulinet börjar blomma samtidigt som ekorrbär och lingon.
Utbredning
Mycket sällsynt (4 lokaler i 3 rutor). Minskande. Svensk nordgräns.
Lokaler
1. Torsåker, Körbergsklack, runt kalkbrottet 1926 och 1928 (SAh i S), 1966 (Rune 1967), 13G2g 6713197 1534023, vanlig i området och karaktärsart för kalkvegetationen, säkert några tusen ex 1986 (PST), minst 100 ex 1987 (Risberg 2008), senare sparsammare, 2011 ej mer än ett 100-tal spridda i området (PST).
2. Gävle, Järnvägsmuseet, 100 m N Lokstallarna, 40 m lång sträcka vid banvall samt i ett ängsparti mot museiområdet, 150 resp 125 ex 1985 (U Svahn enl Ståhl 1985), Järnvägsmuseet: a) 13H5e 6728236 1574597, 50 blommande ex 2007 (BNO); b) N om museet, längs cykelväg, 6728238 1574473, 4 stänglar 2007 (BNO); minst 60 stänglar innanför och utanför staketet 2013 (PST).
3. Brynäs, stickspår S om Upplandsgatan, 50 ex 1984 (U Svahn enl Ståhl 1985), 13H5e 6728518 1574379, 2 tuvor 1998, 2 blommande 2007 (BNO).
4. Järvstabäcken nära Källmurstigen och närmare Källmur (RHn enl Arnell 1924b), Källmur 1876 (RHn i UPS), Blåklintsvägen 1983 (G Eriksson i eget herb), Järvstabäcken nära Källmur, 13H5f 6728500 1575000, ca 50 ex 1984 (U Svahn enl Ståhl 1985).
Äldre uppgifter
Österfärnebo, Grönsinka i en björkbacke (N Sylvén enl Arnell 1924b); Valbo, Järvsta 1901 (O Sjöberg i S), utan årtal (LEr enl Lindberg 1979); Gävle, i en äng mitt emot Hemlinggrind 1845 (CHn i UPS; Hartman 1848), vid Hemlinggrinden 1864 (CGH Thedenius i S), 1865 Urfjälls ängar (RHn i UPS), ängsbackar mellan Urfjäll och Hemlinggrind (Hartman 1863), 1872 (RHn i UPS).
2. Gävle, Järnvägsmuseet, 100 m N Lokstallarna, 40 m lång sträcka vid banvall samt i ett ängsparti mot museiområdet, 150 resp 125 ex 1985 (U Svahn enl Ståhl 1985), Järnvägsmuseet: a) 13H5e 6728236 1574597, 50 blommande ex 2007 (BNO); b) N om museet, längs cykelväg, 6728238 1574473, 4 stänglar 2007 (BNO); minst 60 stänglar innanför och utanför staketet 2013 (PST).
3. Brynäs, stickspår S om Upplandsgatan, 50 ex 1984 (U Svahn enl Ståhl 1985), 13H5e 6728518 1574379, 2 tuvor 1998, 2 blommande 2007 (BNO).
4. Järvstabäcken nära Källmurstigen och närmare Källmur (RHn enl Arnell 1924b), Källmur 1876 (RHn i UPS), Blåklintsvägen 1983 (G Eriksson i eget herb), Järvstabäcken nära Källmur, 13H5f 6728500 1575000, ca 50 ex 1984 (U Svahn enl Ståhl 1985).
Äldre uppgifter
Österfärnebo, Grönsinka i en björkbacke (N Sylvén enl Arnell 1924b); Valbo, Järvsta 1901 (O Sjöberg i S), utan årtal (LEr enl Lindberg 1979); Gävle, i en äng mitt emot Hemlinggrind 1845 (CHn i UPS; Hartman 1848), vid Hemlinggrinden 1864 (CGH Thedenius i S), 1865 Urfjälls ängar (RHn i UPS), ängsbackar mellan Urfjäll och Hemlinggrind (Hartman 1863), 1872 (RHn i UPS).
