Rödsvingel växer på såväl torr som fuktig mark och förekommer både i naturlig vegetation och insådd i gräsmattor och vägslänter. Den viktigaste naturliga biotopen är havsstranden där växten alltid är närvarande. Rödsvingel dominerar den mellersta delen av stranden och formerar här rödsvingelbältet. Vid sjöar och vattendrag är växten däremot ovanlig. Den förekommer regelbundet men sparsamt i rikare våtmarker, särskilt i extremrikkärr – möjligen ett kvardröjande minne från tidigare slåtterhävd. I skogslandskapet har arten visserligen stor spridning men finns mest på störd mark som hyggen och bara undantagsvis i sluten skog.

Rödsvingel finns i många former och olika odlade sorter. Daggsvingel, F. rubra ssp. juncea, som har blåaktiga hopvikta blad, är karaktäristisk och mycket vanlig på havsstränder. Den förekommer även i andra miljöer i kustens närhet.

Mycket vanlig (98% och 1248 noterade lokaler).