pillerstarr
Carex pilulifera
Mer information om arten
Pillerstarr är ursprunglig i landskapet. Den angavs förekomma flerstädes i Gävletrakten 1863 medan Arnell (1924b) bedömde den som allmän.
Pillerstarren är hävdgynnad och en karaktärsart för betade och slåtterhävdade naturliga fodermarker. Den är en bra indikator på lång tradition av brukande utan gödsling. Arten är mycket uthållig i näringsfattiga hedartade gräsmarker där den ofta finns i betydande mängd. Även sedan hävden upphört kan den ses i igenväxande bryn mot det kvarvarande odlingslandskapet. Pillerstarren är också vanlig längs grusvägar och i magra diken men sällsynt vid exponerade sjöstränder.
De vanligaste följearterna är blodrot (42%), rödven, kruståtel, lingon, vårbrodd, röllika och ängsfryle. Pillerstarren blommar samtidigt som skogsstjärna, ängskavle och majsmörblomma. På sensommaren har arten släppt det mesta av sina frukter och blir då gans-ka anonym.

Ekologi

Pillerstarren är ljusälskande och växer främst i mager lättdränerad jord. Arten är indifferent till kalk men undviker gödslade och kväverika marker. Den bildar små tuvor utan utlöpare och växten sprids och föryngras med frön. Pillerstarren bildar fröbank och gynnas av störningar, t.ex. brand, erosion och skogsbruk. Den är därför en vanlig hygges-växt på mager sandig skogsmark men den förekommer någon gång även i sluten äldre skog. Ofta växer den i anslutning till körvägar med blottad mineraljord. Även öppen skogsmark under kraftledningar är vanliga växtplatser.

Utbredning

Arten är jämnt fördelad över landskapet, även längs fastlandskusten, men saknas på alla öar utan landförbindelse. Den är troligen något förbisedd vid inventeringen.
Vanlig (89% och 510 noterade lokaler).
karta