kummin
Carum carvi
Kummin är en odlad växt som förvildats. Växten är starkt kulturgynnad och sedan länge väl spridd i landskapet. Den anges som allmän i tidigare botaniska arbeten. Kummin kallades förr »kom igen« i Ovansjö och »kumill« i Hille och Torsåker.
De vanligaste följeväxterna är maskrosor (33%), rödklöver, röllika, hundäxing, vitklöver och groblad. Kummin blommar samtidigt som hundkäx, ekorrbär och smörblomma.
De vanligaste följeväxterna är maskrosor (33%), rödklöver, röllika, hundäxing, vitklöver och groblad. Kummin blommar samtidigt som hundkäx, ekorrbär och smörblomma.
Ekologi
Kummin är en tvåårig, fröspridd och ljus-krävande kulturmarksväxt som bara växer på öppen torr eller frisk mark. Växten är starkt kväve-gynnad. Kummin är en vanlig gårdsväxt som gynnas av tramp och nötning. Typiska växtplatser är ladugårdsbackar, grusplaner, brukningsvägar, gårdstun och gräsmattor. Arten finns ofta på kalkrik mark vid kalkbrott, trampade kalkgrusmarker eller vägar och stigar på slaggsten. Kummin gynnas av bete och är ganska vanlig i beteshagar, särskilt i de näringsrika hemmahagarna vid bondgårdarna. Rik förekomst av kummin kan också indikera att marken konstgödslats.
Utbredning
Arten är ovanlig eller saknas i vissa trakter.
Vanlig (79% och 391 noterade lokaler).
Vanlig (79% och 391 noterade lokaler).
