odört
Conium maculatum
Odört är en införd och kulturspridd växt. Arten nämns första gången i Gävletraktens växter 1848. Här uppges den från Gävle hamn (barlast) och det närliggande Steneberg. Det är möjligt att den kommit in med sjöfarten och därefter spritt sig runt Gävle. Numer sker dock spridningen med fordon och maskiner längs vägnätet. Det finns inga uppgifter som antyder att odörten skulle ha förekommit som åkerogräs eller gårdsväxt i landskapet. Totalt är 17 gamla lokaler kända.
Ekologi
Odörten är tvåårig och sprids enbart med frön. Hela växten är mycket giftig. Den växer bara i kulturskapade miljöer och behöver omrörd blottad näringsrik jord för att etablera sig. Nästan alla fynd har gjorts i anslutning till vägar, järnvägar och trafikplatser. Den kan förekomma i rätt stor mängd (hundratals) på tippar, schakt- och fyllnadsmassor men även i etablerad växtlighet i bullervallar och branta vägskärning-ar. Några fynd har också gjorts i rabatter och på barktippar. Många förekomster är tillfälliga men andra verkar vara bestående i decennier. Den i särklass vanligaste följeväxten är gråbo (41%) följd av brännässla, åkertistel, renfana, krustistel och mjölkört. Odörten blommar samtidigt som kirskål, linnea och rosor.
Utbredning
Sällsynt (8% och 36 lokaler).
