skuggnäva
Geranium pyrenaicum
Skuggnävan är en kulturspridd växt som kommit in i sen tid. Den första uppgiften i Sverige är från Stockholmstrakten 1814. Arten nämns dock från Gävle i en växtförteckning upprättad av Carl Johan Hartman och Claes Östling 1810 (»mer sällsynt vid gärdesgårdar och utmark, ymnigare på Bråbänken«) – men uppgiften saknas i senare skrifter och var troligen felaktig. Det äldsta belagda fyndet är från 1938. Arten har snarare minskat än ökat under senare år.
Ekologi
Skuggnävan är två- eller flerårig. Den är en kulturbunden växt som ofta förekommer i gräsmattor och parker.
Utbredning
Mycket sällsynt (3 lokaler i 3 rutor).
Lokaler
1. Högbo, Sandviken, 100 m V om Jernvallen i gräsmatta 1978 och 1980 (LKI i eget herb).
2. Gävle, Järvsta koloniområde, Syrenvägen, 13H5f 6728073 1575330, intill hagtornshäck och trägärdsgård 2009 (Birgitta Wennsman), ett 10-tal stjälkar (E Hedström).
3. Brynäs, 13H5e 6728850 1574950, anlagd gräsmark, intill staket 1994 (BNO).
Äldre uppgifter
Valbo, Furuvik 1957 och 1974 (Sonja Lindberg enl Lindberg 1979), gammal gårdsgrund 1976 (G Eriksson i eget herb); Lövudden, gräsmatta 1938, i över 20 år (JA Nannfeldt i UPS); Gävle, 100 m bortom Gävle varv 1970 och 1975 (G Eriksson enl Lindberg 1979); Näringen 1931 (SAh i S).