linmåra/småsnärjmåra
Galium spurium
Småsnärjmåra är ett gammalt ogräs som troligen kommit in med tidigt åkerbruk. Den uppges som allmän i Gävletraktens växter 1863. Småsnärjmåran kan ha minskat. Den har i varje fall knappt noterats från Järbo och Ockelbo socknar trots flera gamla uppgifter. Underarten linmåra är ett gammalt åkerogräs som påträffats mycket sällsynt och troligen bara tillfälligt i landskapet. Den anses nu vara försvunnen från hela landet.
Linmåran har släta frukter och förekom förr främst i linåkrar men i Gästrikland växte den bland potatis.
Linmåran har släta frukter och förekom förr främst i linåkrar men i Gästrikland växte den bland potatis.
Ekologi
Småsnärjmåra är ett ettårigt vårgroende ogräs. Frukterna har krokhår och kan spridas med människor och djur. Växten är ljus- och näringskrävande och förekommer bara på blottad jord. Den är i första hand ett åkerogräs bland spannmål och potatis men den förekommer också på jordhögar, fyllnadsmassor, gårdsplaner och industritomter. Småsnärjmåran växer både på lätta grusiga åkerjordar och på tyngre leriga jordar.
Variation
Två underarter som ibland betraktats som olika arter förekommer. Alla aktuella uppgifter representerar underarten småsnärjmåra, ssp. vaillantii. Underarten linmåra, ssp. spurium, är nu utgången.
Utbredning
Mindre vanlig (29% och 103 noterade lokaler). Minskande?
Lokaler
Äldre uppgifter (linmåra)
Gävle, i potatisåker 1841, i åker bakom Fruns hage 1842 (CHn i UPS); en gång funnen i potatisland nära staden (Hartman 1848); Fruns hage i en åker (Hartman 1863) [troligen avser alla uppgifter samma fynd]; Näringen 1959 (LEr i UME).
Gävle, i potatisåker 1841, i åker bakom Fruns hage 1842 (CHn i UPS); en gång funnen i potatisland nära staden (Hartman 1848); Fruns hage i en åker (Hartman 1863) [troligen avser alla uppgifter samma fynd]; Näringen 1959 (LEr i UME).
