gles igelknopp
Sparganium emersum
Gles igelknopp är ursprunglig. Arten angavs som tämligen allmän i Gävletrakten vid 1800-talets mitt. Växten är troligen minst lika vanlig idag som under 1800-talet.
Gles igelknopp är en måttligt näringskrävande sötvattensväxt som finns i både sjöar och vattendrag. Den är vanligast i slättbygderna och förekommer här på grunt vatten i näringsrika vattenmiljöer. Växten har t.ex. noterats i vege-tationsrika vikar, vid åutlopp, i större skogs- och åkerdiken och i lugnflytande vattendrag. Den växer gärna på dy, dyblandad sand och lera. Gles igelknopp förekommer även vid större sjöar och vattendrag i skogsbygderna men knappast i skogslandskapets många brunvattentjärnar och myrvatten. Växten finns också i många kustmynnande vattendrag men inte i bräckt vatten. Arten får betraktas som kulturgynnad då den gynnas av eutrofiering, dikning och grävningsarbeten.
Typiska följeväxter är svalting (28%), mannagräs, topplösa, flaskstarr och sjöfräken.
Gles igelknopp är en måttligt näringskrävande sötvattensväxt som finns i både sjöar och vattendrag. Den är vanligast i slättbygderna och förekommer här på grunt vatten i näringsrika vattenmiljöer. Växten har t.ex. noterats i vege-tationsrika vikar, vid åutlopp, i större skogs- och åkerdiken och i lugnflytande vattendrag. Den växer gärna på dy, dyblandad sand och lera. Gles igelknopp förekommer även vid större sjöar och vattendrag i skogsbygderna men knappast i skogslandskapets många brunvattentjärnar och myrvatten. Växten finns också i många kustmynnande vattendrag men inte i bräckt vatten. Arten får betraktas som kulturgynnad då den gynnas av eutrofiering, dikning och grävningsarbeten.
Typiska följeväxter är svalting (28%), mannagräs, topplösa, flaskstarr och sjöfräken.
Ekologi
Gles igelknopp är en flerårig rotad vattenväxt. Den förökar sig effektivt med krypande jordstammar. Bladskotten kan vara flytande eller uppräta. Bladtillväxten sker från skottbasen vid jordstammen och arten uppges vara starkt gynnad av vasslåtter.
Utbredning
Vanlig (49% och 175 noterade lokaler).
Lokaler
hybrider
Hybriden med storigelknopp, S emersum × erectum, har rapporterats från Rudsjön i Gävle av Lars Ericson 1963 (Lindberg 1979). Hybriden med flotagräs, S emersum × gramineum, är samlad från Dammsjön vid Dalgränsen i Torsåker av Gunnar Lohammar 1935 (belägg i UPS, !Nicholls). Ett bekräftat fynd av denna hybrid finns också från inventeringen: Hedesunda, Kågbosjön, 13H0f 6704003 1579175, grund lersjö omgiven av starr och sävvassar, riklig 2007 (PST, !ThK).
Hybriden med storigelknopp, S emersum × erectum, har rapporterats från Rudsjön i Gävle av Lars Ericson 1963 (Lindberg 1979). Hybriden med flotagräs, S emersum × gramineum, är samlad från Dammsjön vid Dalgränsen i Torsåker av Gunnar Lohammar 1935 (belägg i UPS, !Nicholls). Ett bekräftat fynd av denna hybrid finns också från inventeringen: Hedesunda, Kågbosjön, 13H0f 6704003 1579175, grund lersjö omgiven av starr och sävvassar, riklig 2007 (PST, !ThK).
