hampdån
Galeopsis speciosa
Växten gick förr under namnet »blindnässla« i Ockelbo, »blindtistel« i Valbo och »blisternässla« i Torsåker. Hampdån är en gammal kulturföljeslagare som troligen kommit in med tidigt åkerbruk. Arten saknar ursprungliga biotoper i landskapet. Den betecknas som allmän i tidigare arbeten från 1800-talet och 1900-talet. Hampdån anses ha minskat måttligt genom kemisk ogräsbekämpning men arten var säkert ett vanligare ogräs förr.
Vanliga följeslagare är pilört (32%), åkerspärgel, svinmålla, åkertistel, jordrök och toppdån. Hampdånet börjar blomma under senare delen av sommaren samtidigt med andra dån.
Vanliga följeslagare är pilört (32%), åkerspärgel, svinmålla, åkertistel, jordrök och toppdån. Hampdånet börjar blomma under senare delen av sommaren samtidigt med andra dån.
Ekologi
Hampdån är ettårig och vårgroende. Art-en är konkurrenssvag och näringskrävande. Den har svårt att hävda sig i sluten vegetation och uppträder främst som ogräs i åkrar och trädgårdsland. Hampdånet växer i åkrar av säd, potatis och flera andra grödor. Den trivs på både lätta och tunga jordar men klarar sig bäst i åkerkanter, kring odlingshinder, diken och i ytor med felslagen gröda. Växten förekommer dessutom ofta i stor mängd i trädesåkrar och lite här och var i kväverika miljöer, särskilt där jord blottläggs. Den har sin bas i odlingslandskapet men sprids med maskiner, jordtransporter och avfall även till andra miljöer som industrimarker, grustag och villatomter. Hampdånet förekommer numer även på näringsrika hyggen men inte alls i samma omfattning som toppdån.
Utbredning
Vanlig (78% och 387 noterade lokaler).
