kärrsilja
Peucedanum palustre
Mer information om arten
Kärrsiljan är ursprunglig. Den angavs finnas flerstädes i Gävletrakten vid mitten av 1800-talet (Hartman 1848). Senare uppgavs den vara tämligen allmän i landskapet som helhet. Det är tänkbart att växten ökat något sedan strandslåtter och bete upphört.
De vanligaste följeväxterna är kråkklöver (42%), vattenklöver, topplösa, trådstarr, pors, sjöfräken, vattenmåra och vass. Kärrsilja blommar samtidigt som älggräs, strätta och bockrot.

Ekologi

Kärrsilja är en tvåårig fröspridd växt. Fröna sprids huvudsakligen med vatten. Kärrsiljan växer på fuktig eller blöt mark vid stränder av sjöar och vattendrag eller i myrar. Arten har ganska små krav på näring men växer inte i mycket fattiga och starkt sura myrar. Den gynnas av översilning och översvämmande näringsrikt vatten. Översvämningsbetingade våtmarker vid större vattendrag är särskilt karaktäristiska biotoper. Arten trivs också utmärkt i rikkärr och extremrikkärr men den växer även i fattigkärr – både på fastmattor och mycket blött på gungfly. Arten är spridd i skärgården men förekommer bara på utsötade havsstrandängar och vid avsnörda havsvikar.

Utbredning

Mycket vanlig (97% och 891 notera-de lokaler).
karta