rödkämpar
Plantago media
Mer information om arten
Rödkämpar är en gammal kulturföljeslagare som tycks sakna ursprungliga biotoper i landskapet. Växten är säkert till stor del spridd med bergsbruket eftersom så många lokaler har anknytning till bruken. Arten angavs som allmän i Gävletrakten på 1800-talet och som tämligen allmän i landskapet som helhet vid 1900-talets början. Upphörande bete och ökad näringsbelastning har sannolikt gjort att arten minskat betydligt under 1900-talet.
Rödkämpar är en bra signalart för gräsmarker som inte gödslats. Den gynnas både av tramp och av bete men är känslig för igenväxning, särskilt på lokaler som inte är kalkpåverkade.
Den i särklass vanligaste följeväxten är röllika (50%) följd av maskrosor, smultron, rödven, bockrot, prästkrage och rödklöver. Även darrgräs är en vanlig följeslagare. Rödkämpar blommar på försommaren samtidigt som ekorrbär, prästkrage, hundkäx och nyponros.

Ekologi

Rödkämpar är en flerårig rosettbildare med pålrot. De innersta delarna av bladrosetterna övervintrar gröna. Arten är torktålig och ljuskrävande. Den växer oftast på mager gräsmark med lågvuxen flora och helst på kalkrik mark. Den förekommer ibland även på kalkfattig sand. Typiska miljöer är dock framför allt basiska hällar vid kalkbrott, nötta slaggstens- och kalkgrusmarker samt örtbackar i odlingslandskapet och gräsmarker kring bruk och fiskelägen. Arten är också karaktäristisk för grusvägar med slaggstensfyllning och gamla utmagrade gräsmattor och gårdstun.

Utbredning

Arten är vanligast i kalkrika trakter.
Mindre vanlig (33% och 196 noterade lokaler). Minskande.
karta