Sanddraban är ettårig och höstgroende. Den är fröföryngrad och bildar fröbank. Arten är konkurrenssvag och kräver öppna och lågvuxna gräsmarker med naken, sandig eller grusig mineraljord. Den gynnas av bete och tramp och försvinner om vegetationen sluter sig. Arten kan tillfälligt blomma upp efter grävningar och schaktningar kring lokalerna. I gräsmarker med sluten vegetation hittas den ibland i bon av tuvmyror vilket understryker artens behov av störning. Typiska växtplatser är öppna åsslänter, campingplatser, magra nötta gräsplaner, gistvallar, gamla stenmurar, gruv- och slaggstensplaner samt trampade hällmarker. Sanddraban trivs i människans närhet och kräver markkontinuitet men ogillar maskiner och fordon. Arten har aldrig påträffats på schaktmassor, jordhögar och liknande ruderatmarker. De vanligaste följeväxterna är nagelört (48%), femfingerört, sandnarv, maskrosor, vårveronika, vårförgätmigej, lomme och gul fetknopp. Sanddraban blommar samtidigt med vitsippa och hägg. Variationen är stor beroende på läge och vårens utveckling.

Sällsynt (10% och 45 lokaler). Minskande.

lokaler (exempel)
1. Österfärnebo, kyrkogårdsmuren, längs N sidan, 12H7a 6687588 1554604, något 100-tal 1991 och senare (PST mfl).
2. Valbo, Furuviksparken, Furuskär, 13H5g 6727612 1583882, sluttande hällmark mot grusplan, > 200 ex 2003 (BHE).
3. Gävle, Limön, Kalkudden och fiskeläget, 13H6g 6733546 1583355, nött torrbacke på kalkgrus, rikligt 1995 och senare (PST mfl).