En är en ursprunglig art som vandrat in i landskapet under istidens slutfas. Troligen följde enen den vikande isen och etablerade sig på de landytor som frigjordes för 9000–10000 år sedan. I Ovansjö har den kallats »jernbuske« eller »jernris«.
Arten gynnas av äldre former av markanvändning, framför allt av skogsbetet som skapade öppnare skogar. Rik förekomst av äldre enar och kvarstående enskelett indikerar att marken tidigare varit öppen en längre tid.
Ekologi
Enen är en skildkönad och normalt en upprätt buske eller ett litet träd. Bären äts och sprids av fåglar men bärproduktionen varierar starkt mellan olika år. Enen är ljuskrävande och trivs bäst på öppen eller halvöppen mark. Den kan växa i gles skog, men tynar snart bort under ett slutet krontak. Enen är en karaktärsart för många torra marker men den trivs även på fuktig och till och med på våt mark. Arten är kalkgynnad och många av de rikaste enförekomsterna finns på basiska jordar. Den är långlivad men ganska sen i starten. De tätaste enbuskagen utvecklas därför på permanent öppen mark eller mark under långsam igenväxning.
Arten är välspridd och vanlig i många biotoper i såväl skogslandskapet som i kulturlandskapet och skärgården. Några miljöer där arten är särskilt karaktäristisk är värda att framhålla. Hit hör naturliga busksnår vid havet och blockiga skogsbäckar. Vid havet återfinns enbältet ovan den egentliga stranden i övergången mellan havtorn och barrskog. Andra exempel är basiska hällmarker och klippor samt naturliga betesmarker och kraftledningsgator. Magra gräsmarker växer ofta igen av en när hävden upphört eller är svag. En är också en vanlig myrväxt, särskilt i rikkärr och sluttande fastmattekärr.
Variation
Stora trädformade enar är ovanliga men förekommer lokalt, särskilt i kalkrika sumpskogar. De är troligen delvis kulturbetingade. Den grövsta enen som noterats under inventeringen finns vid Långhäll i Valbo. En 8 m hög en vid Arvidshem på Vallbyheden i Torsåker anges även av Risberg (2008).
Utbredning
Lokaler
Vilda märkesträd
1. Österfärnebo, Bärrek, Gruvbergsklack, 12G6j 6684105 1546435, 8 m hög och ca 120 cm i omkrets 2012 (PST). Flera anmärkningsvärda enar finns i trakten.
2. Österbor, Österbor–Ängesvägen 600 m NO om väg 272, 12H8a 6693636 1554305, i bred storblockig vägren, en med omkretsen 130 cm 2001 (GHE).
3. Ovansjö, Borrsjöån, vid länsgränsen, 13G6f 6734755 152889, i myrlänt åstrand, 8–10 m hög 2006 (PST).
4. Valbo, Långhällskogens NR, »Gammelskogskärret«, 13H3g 6719582 1583759, ca 6 m hög med omkretsen 153 cm 2002 (PST).