bredgentiana
Gentianella campestris
Fältgentianan har troligen kommit in och spritts med äldre jordbruk och ängsskötsel. Den var förr betydligt vanligare. I Gävletraktens växter 1848 och 1863 beskrivs den som tämligen allmän utan att lokaler preciserats. Ännu fram till mitten av 1900-talet var den allmänt spridd. Johan Wiger (1965) angav den som allmän–tämligen allmän i nordvästra Gästrikland – »Järbo en mängd lokaler i västra delen av socknen, Ockelbo i ett dussin skogsbyar«. Totalt finns omkring 45 gamla namngivna lokaler men växten har återfunnits på högst 10% av dessa. Även efter 1990 har flera förekomster försvunnit eller minskat.
Den vanligaste följeväxten är blodrot (45%) följd av prästkrage, ormrot, piprör, lingon, darrgräs och brunört. De flesta förekomster i landskapet blommar i juli.
Den vanligaste följeväxten är blodrot (45%) följd av prästkrage, ormrot, piprör, lingon, darrgräs och brunört. De flesta förekomster i landskapet blommar i juli.
Ekologi
Fältgentiana är tvåårig. Den bildar första året en bladrosett och blommar andra året. Vid några tillfällen har plantor som blommat redan första hösten påträffats. Arten pollineras av humlor eller är själv-pollinerad. De små runda fröna är kortlivade och bildar ingen fröbank. Fältgentianan är en konkurrenssvag gräsmarksväxt. Den trivs bäst i magra friska gräsmarker och är en utmärkt indikator på lång och obruten hävd. Arten klarar inte att föryngra sig i tät förna och högt gräs. Den försvinner därför tämligen omgående efter att bete och slåtter upphört. Små förekoms-ter kan ibland leva kvar längs stigar och körvägar under lång tid. Detta tycks vara vanligast på kalkrik mark där arten också kan hittas i kraftledningsgator och vid kalkbrott. Fältgentianan har dock svårare att i längden överleva på vägkantslokaler än ängsgentianan. Kanske kommer dessa tynande restpopulationer av den en gång så allmänt spridda växten att snart vara försvunna. Fortfarande finns enstaka gräsmarker med livskraftiga gentianaförekomster och god betes- eller slåtterhävd.
Variation
Både tidigblommande och senblommande populationer förekommer. Tidiga blommar i början av juli, sena i augusti. Vitblommiga plantor har hittats några gånger.
Utbredning
Sällsynt (16% och 56 lokaler). Minskande.
Lokaler
lokaler (exempel)
1. Hedesunda, Acksjön N och NV, 13H1e 6708453 1570377, vägkanter, utmed lång sträcka, drygt 5000 ex 2010 (BHE & I-G Andersson efter tips från Anders Malmborg).
2. Torsåker, Fäbods, 13H0h 6701703 1539203, slåtteräng, 1 ex 1987 (Risberg 2008), 15–150 ex 2000–06 (BRI mfl), blommar i mitten av juli, ängen hävdas av Naturskyddsföreningen i Hofors-Torsåker.
3. Årsunda, Västanhede gård, 13G0j 6700952 1547181, betesmark med kor 1987 (Stefan Grundström), 476 ex på 10 × 3 m stor yta under örnbräken 2001 (GHE, OLE & BHE), senare tynande pga dålig hävd. Blommar i skiftet juli/augusti.
4. Valbo, Långhäll SV, 13H3g 6719081 1583869, gammal slåtter-äng, upptäckt 1994 (PST), lokalen hävdad av Åke Lundblad sedan 2002, antalet har ökat från något 10-tal ex till 130 ex 2006, men senare färre.
5. Hille, Iggön, N om grosshandlare Eldbloms hus 1970 (SAh i S) = Storåkern, 14G0g 6751601 1580880, ängsbacke, tidigare även efterbete, ca 20 ex 1973–93 (GNI), efter röjning och återupptagen slåtter av naturskyddsföreningen 163 ex 1994, 243 ex 1995, 666 ex 1996, 607 ex 1997 (BHE), 1998–2006 starkt växlande antal, som mest ca 1300 ex 2004 (P-O Erickson), blommar i skiftet juli/augusti.
6. SO Slätmuren, 13H7f 6738149 1579703, gammal vinterväg för hästkörning, nu traktorväg, omgiven av 30-årig skog 1987 (O Wedin), växlande antal, 184 ex 2005, senare bara enstaka plantor (Å Malmqvist), blommar i mitten av augusti.
7. Ockelbo, Källsjön, 14G2e 6761033 1524689, hagmark betad av kor, 1994–95 över 100 ex (J Lundin & PST), senare minskande.
8. Präståsen (Dahlstedt 1916), 1926 även vitblommig (Ahlner 1927, belägg i S), utan årtal (Wiger 1965), 14G4f 6770125 1528963, betesmark i sluttning, 100-tal ex 1992 (PST), 165 blå och vita ex inom 150 m2 2004 (BHE & B Stridh), utan hävd sedan ca 1998.
1. Hedesunda, Acksjön N och NV, 13H1e 6708453 1570377, vägkanter, utmed lång sträcka, drygt 5000 ex 2010 (BHE & I-G Andersson efter tips från Anders Malmborg).
2. Torsåker, Fäbods, 13H0h 6701703 1539203, slåtteräng, 1 ex 1987 (Risberg 2008), 15–150 ex 2000–06 (BRI mfl), blommar i mitten av juli, ängen hävdas av Naturskyddsföreningen i Hofors-Torsåker.
3. Årsunda, Västanhede gård, 13G0j 6700952 1547181, betesmark med kor 1987 (Stefan Grundström), 476 ex på 10 × 3 m stor yta under örnbräken 2001 (GHE, OLE & BHE), senare tynande pga dålig hävd. Blommar i skiftet juli/augusti.
4. Valbo, Långhäll SV, 13H3g 6719081 1583869, gammal slåtter-äng, upptäckt 1994 (PST), lokalen hävdad av Åke Lundblad sedan 2002, antalet har ökat från något 10-tal ex till 130 ex 2006, men senare färre.
5. Hille, Iggön, N om grosshandlare Eldbloms hus 1970 (SAh i S) = Storåkern, 14G0g 6751601 1580880, ängsbacke, tidigare även efterbete, ca 20 ex 1973–93 (GNI), efter röjning och återupptagen slåtter av naturskyddsföreningen 163 ex 1994, 243 ex 1995, 666 ex 1996, 607 ex 1997 (BHE), 1998–2006 starkt växlande antal, som mest ca 1300 ex 2004 (P-O Erickson), blommar i skiftet juli/augusti.
6. SO Slätmuren, 13H7f 6738149 1579703, gammal vinterväg för hästkörning, nu traktorväg, omgiven av 30-årig skog 1987 (O Wedin), växlande antal, 184 ex 2005, senare bara enstaka plantor (Å Malmqvist), blommar i mitten av augusti.
7. Ockelbo, Källsjön, 14G2e 6761033 1524689, hagmark betad av kor, 1994–95 över 100 ex (J Lundin & PST), senare minskande.
8. Präståsen (Dahlstedt 1916), 1926 även vitblommig (Ahlner 1927, belägg i S), utan årtal (Wiger 1965), 14G4f 6770125 1528963, betesmark i sluttning, 100-tal ex 1992 (PST), 165 blå och vita ex inom 150 m2 2004 (BHE & B Stridh), utan hävd sedan ca 1998.
