Gåsört är en ursprunglig men starkt kulturgynnad växt. Den betraktades som allmän i landskapet på 1800-talet och har troligen inte nämnvärt förändrat sin utbredning sedan dess.
Gåsörten förekommer dessutom i en rad kulturmiljöer där konkurrens från annan vegetation är måttlig. Typiska biotoper är gräsmattor, grusgångar, gårdstun, körvägar och dikeskanter. Den är mycket slitagetålig och växer ofta i hårt betade strandängar eller i kultur-beten liksom på industriområden, badplatser och i asfaltkanten vid större vägar.
Någon gång har arten antecknats som ogräs i odlad mark men oftare i gamla avschaktade åkrar. Gåsörten blommar på försommaren samtidigt med smörblommor, hundkäx och liljekonvalj men blomningen fortsätter i avtagande skala hela sommaren.
De vanligaste följearterna på havsstrands-lokaler är fackelblomster (68%), kråkvicker, vass, strätta, rödsvingel, åkermolke, rörflen, höskallra, älggräs, höstfibbla, gro-blad och salttåg. På kul-turmarker är groblad, vitklöver, maskrosor och gatkamomill vanligast.