Ängstoppklockan är en flerårig, beståndsbildande växt. I Sörmland förekommer den numera bara på Södertörn. Den fanns förr också vid Mälaren, kring Mariefred och Strängnäs men verkar där vara helt försvunnen. Den växer främst i örtbackar, gamla slåttermarker, på vägrenar eller i skogsbryn. Äldre uppgifter pekar särskilt ut slåtterängar som hemvist för ängstoppklockan. I det starkt urbaniserade området närmast Stockholm förekommer även denna form numera oftast på skräpmark.
Mellaneuropa, västra Asien. I Sverige förekommer vildformen framför allt i östra Svealand.
Första fynd
Utbredning
I Sörmland som vild sällsynt, framför allt på Södertörn – (15 belagda fynd).
Lokaler
Botkyrka 200 m S om Bysjön 1996 (RIS S).
Brännkyrka Västberga gård på jordvall 1993 (HGU S), Solberga* vid sjukhuset 1994 (HGU S), Vintervikens* O sida på jordhög 1990 (HGU S), Gubbängen på berg vid vattentornet 1991 (HGU S), Orhem vid Drevviken* 1994 (HGU S), Rågsved på gräsmark i f.d. tomtområde 1995 (HGU S).
Grödinge Hummeltorp 1985 (RIS S).
Huddinge N om Källbrinksskolan i fuktäng vid bäck 1996 (LKA S).
Trosa-Vagnhärad Trosa mellan handelsträdgården och Sjöstugan, antagligen en förvildad äldre odlingsform 1985 (HEW S).
Ösmo S om Kängsta i beteshage 1993 (HEW S), Hammersta* nära Solskenet 1990 (LMA), Kolbotten i solig ängsbacke utmed vägen 1990 (HEW S), Älvviken längs väg till Älvudden 1990 (HEW S), Marielund längs vägen mot Södersjälv 1990 (HEW S).
Äldre fynd: Brännkyrka 1854 (A. Waetter SBT, UPS), Liljeholmen 1854 (A. Riklund UPS), Gröndals Storäng, Nyrödjningsängen vid Vinterviken och ängen mellan Katrineberg och Lövholmen (Wikström 1840), Årsta 1884 (F. Haupt GB, UPS), Kyrksjön 1924 (G.A. Sjödahl S), Solberga (Hofberg 1852), Pungpinan och ängarna kring Drevviken (Wikström 1840), Södertörns villastad 1913 (R. Florin SBT). Kärnbo Mariefred 1845 (N.G. Ljungzell UPS) ?= äng mellan Carlsberg och Hedlandet (Hofberg 1852). Nacka ängar vid Järla (Wikström 1840), Östervik i bryn 1903 (Aul S), Fisksätra 1960 (B. Åman S). Nynäshamn nära Norvik 1906 (Aul S). Salem mellan Ladvik och Hjälmsätra 1926 (Ad GB). Sorunda Väggarö prostgård 1890 (Lau S), Ullevi 1898 (Lau S). Strängnäs 1883 (Khl GB, UPS), Bresshammars äng (Hofberg 1852). Utö 1 km S om hamnen 1922 (F. Hård af Segerstad GB), Gruvan 1924 (G.A. Sjödahl S). Västerhaninge Ribby (Söderberg 1771). Ösmo Hammersta 1942 (Lz GB), 1949 (Lz UPS), Herrön 1911 (T. Sjövall GB), Gränja 1965 (B. Åman S). Östertälje Hall 1891 (G. Fant SBT). Överenhörna 1892 (H. Wikander GB), Gransta 1930 (Qvt S).