Mellaneuropa. I Sverige odlad och förvildad. I Sörmland tämligen sällsynt – (8%). Daggrosen är vanlig i trädgårdar och planteringar (ofta längs motorvägar och vid järnvägarnas banvaktarstugor och stationer). Fröna sprids med fåglar och under 1900-talet har daggrosen blivit allt vanligare som förvildad på skräpmark av diverse slag, som vägkanter, banvallar och grusgropar, men också i bryn och snår långt från bebyggelse. Daggrosen är delvis koncentrerad till städernas utkanter (särskilt i Stockholms, Nyköpings och Eskilstunas omgivningar). Den är för övrigt traktvis spridd i landskapet men saknas ännu i skärgården.