Europa. I Sverige sydlig, spridd upp till Norrbotten. I Sörmland mycket allmän och jämnt spridd, sällsynt i yttre skärgården – (90%). Käringtanden är flerårig och förmodligen ursprunglig i torr lågväxt gräsmark av olika slag, även på havsstränder. Oftast finner man den i kulturskapade miljöer som vägrenar, skärningar, järnvägsområden och andra skräpmarker. Den var förr allmän i ängar men är också starkt betesgynnad och finns i nästan alla naturbetesmarker. Ofta förekommer den utmed skogsvägar och längs stigar i tidigare betesskog och dyker upp på markberedda hyggen som ett minne från svedjebrukets och skogsbetets tid. En storvuxen, mer upprätt form, var. sativus – foderkäringtand, har under senare år kommit in med gräsfrö på vägkanter och gräsplaner. Den är varaktig på sina växtplatser.