Agnsäven växer främst på strandängar vid havet. Den bildar där en karakteristisk zon på vattenstranden nära medelvattenlinjen. I inlandet är agnsäven sällsynt funnen i kalkkärr, diken och vid sjöstränder. Vid Mälarens stränder har den kanske levt kvar sedan saltvattenstiden på samma sätt som havssälting och blåsklöver. I motsats till knappsäv och veksäv är den konkurrenskraftig och växer i sluten fuktängsvegetation. Agnsäven är starkt slåtter- och betesgynnad.
Första fynd
Först rapporterad från Sörmland på havsstränder samt Mälaren vid Galgholmarna i Strängnäs och Hagbysjön i Torshälla (Hofberg 1852).
Utbredning
Europa, Nordafrika, Sibirien, Nordamerika. I Sverige finns agnsäven längs kusterna, men även spridd i inlandet. I Sörmland allmän längs kusten och i skärgården. I inlandet mycket sällsynt men förmodligen också förbisedd – (20%).
Lokaler
Inlandslokaler:
Aspö Säbyviken 400 m V om Bädarn nära Mälaren 1990 (HRY S). Gryt Jättna*, kärr vid Jättnaån 1992 (CHA).
Grödinge Sandsborg i grusgrop (RIS).
Hölö Skräddartorpskärret N om Norasjön i kalkkällmyr (HEW S).
Ludgo Ludgosjön nära Trollesund 1999 (HBE).
Trosa-Vagnhärad Hunga gård i gödselpåverkad fuktsvacka i beteshage 1995 (HEW S).
Turinge Nykvarn vid postterminalen i nygrävt vägdike 1994 (HEW & RSU S).
Tyresö N sidan av S. Långsjön på stenig strand 1995 (HGU S).
Ytterenhörna Ådala, ravin i betesmark (GLA).
Äldre fynd:
Aspö Björndalen i mälarvik 1900 (Lau S). Blacksta Kulsta 1883 (W Björkman S). Botkyrka Oxhagen nära Sturehov 1931 (Fn S). Brännkyrka Nybohov 1929 (F. Nilsson S). Gryt Jättna 1888 (E. Ljungman S). Kloster Härjeholmen (Almquist ms). Nacka Långsjön (Aul/SV), Skvaltan (C.J. Gimberg/SV), Öringesjön (Swe/SV). Strängnäs Galgholmarna (Hofberg 1852), Rullingen 1896, Eldsund 1899, Dammen 1904 (allt Sam S). Torshälla Hagbysjön (Hofberg 1852). Turinge Nykvarn vid stålverksdammen 1914 (Seg S). Åker Magsjön vid Magsjötorp 1916 (Arw S).
