Axveronikan är flerårig och växer på torra örtrika marker med lågväxt vegetation. Den är starkt kalkgynnad och finns i landskapet mest i urkalkhällarnas torrängsvegetation, vanligast i skärgården. På alla de stora kalköarna i Stockholms skärgård är axveronikan en av karaktärsarterna. Tidigare fanns arten även på andra torrbackar i landskapet men där har den minskat starkt under 1900-talet.
Europa, Asien. I Sverige i Göta- och Svealand.
Första fynd
Utbredning
I Sörmland sällsynt, utom på kalköarna i Stockholms skärgård, där den är ganska vanlig – (39 rutor).
Lokaler
Brännkyrka Lindholmen* (APE).
Grödinge Karshamra, Hästhagen (RIS).
Nacka Kvarnholmen* (ASE).
Nämdö* täml. allmän i kalkområdena, förutom på huvudön även Mörtö, Uvö, Orrö (HEW), L. Limskär (LFO).
Ornö Kullbäling (JCO), 1 km VNV om Västanvik (JCO).
Stockholm Reimersholme* på örtberg 1991 (HEW).
Strängnäs Bresshammar vid Tosterö skola (BAÖ).
Södertälje* 450 m NNO om Södertälje central på kanalbanken (CGH), Torpahalvön vid Badv. 1988 (LKA S), S om Kolpenäs trafikplats 1984 (LKA S).
Torö 900 m SSO om Herrhamra* (HEW), Bergvik* 300 m SO om Ankaruddens brygga i örtrika torrängar rikl. 1998 (HEW S).
Tyresö strax S om Bollmora 1985 (G. Rydberg, det HRY).
Utö Utö* allestädes på kalkbergen (MWA, BBJ, HEW), Ålö* (HEW).
Västertälje 500 m SSV om Södertälje Hamn stn (CGH), nära triangelpunkten vid Kvarnberga samt 250 m NNO därom (CGH), Geneta vid Mörby torpgrund 1986 (LKA S).
Ösmo Norrskär (JAB).
Östertälje Igelstaverket (RIS), Igelsta nära skolan, Engelbrektsberget, mellan Bergvik och Ragnhildsborg (CGH).
Äldre fynd: Bettna Åkerö på hällar (Luut 1769). Bogsta kyrkan (Sterner 1921 ms), anonym ant. i ett ex. av Hofberg 1852 ägt av G. Samuelsson). Botkyrka Nackdala (Hofberg 1852). Brännkyrka Ekbacken (Lz/SV), Lindholmen (Wikström 1840). Bälinge Ringsö vid Skebol 1917 (C. Björkling S). Gryt Jättna 1891 (E. Göransson S). Husby-Oppunda Tärnö (Sterner 1921 ms), anonym ant. i ett ex. av Hofberg 1852 ägt av G. Samuelsson). Muskö Björnholmen (Wikström 1840). Nacka Danviks krokar (Wikström 1840), Nackakärret 1941 (Swe S), Sicklaöns nordsida, Kvarnholmen, holmen Sverige (Wikström 1840). Nämdö Nämdö och närliggande skär och öar täml. allmän (Almquist & Asplund 1937). Ornö Långbäling (N.W. Netzel/SV), Varnö Ängsholme 1931 (Ad S), Nedergårdsön (A. Edelstam/SV). Salem Viksberg (Linder 1716), Sturehovstrakten 1949 (M. Axlings skolherb.). Saltsjöbaden Skogsö (B. de Brun/SV). Stockholm Reimersholme (Wikström 1840), 1937 (S. Hähnel LD). Södertälje 1891 (G. Fant S), ”höjderna kring Södertälje” (Hofberg 1852), tallbacken mitt för slussen 1934 (R. Ohlsén UPS), Ström 1934 (R. Ohlsén UPS). Toresund Gåsholmen vid Vaxäng (Carlsson 1791), ej återf. (CJC), Rävsnäs (E.A. Ericssons herbarium), ej återf. (Clemedson 1981b). Torö Herrhamra 1894 (O. Sternvall LD), Västerhamnsbergen ?= Bergvik 1898 (Lau S), Bottenholmen (Ad/SV), Uvskär 1929 (Ad S), Läskär (Arwidsson 1928). Tveta Bränninge 1911 (A. Möller S). Utö täml. allmän i kalkområdena (Almquist & Asplund 1937), Utö gruva 1844 (G. Lagerheim S), Ålö 1875 (T. Krok/SV). Västertälje Lina gärde (Hofberg 1852), 1934 (R. Ohlsén UPS), Geneta 1935 (Lm S), Saltskog 1889 (C. Trägårdh UPS). Ytterenhörna Underås (Hofberg 1852). Östertälje Halls holme 1891 (G. Fant SBT), mellan Södertälje och Karleby (Em, Trs/SV). Överenhörna Horn 1895 (J. Strandberg S).
