Kustrutan odlas då och då som prydnadsväxt och före kommer ibland som kvarstående eller förvildad på tomter och utkast. Arten är variabel med flera underarter. De sörmländska exemplaren utgörs av högväxta former som mest påminner om den gotländska subsp. minus – stor kustruta.
Europa. I Sverige på Gotland och västkusten, annars spridd från odling.
Första fynd
Utbredning
I Sörmland sällsynt – (11 fynd).
Lokaler
Brännkyrka Enskede gård 1990 (HGU S), Skarpnäck Pungpinan på jordhög 1991 (HGU S), Årstafältet på jordhög (HGU S).
Gryt 300 m SO om hembygdsgården på hygge 1986–92 (CHA).
Kärnbo Eka, Mariefreds f.d. plantskola (CJC).
Nacka S om Långängens stn 1994 (HGU).
Strängnäs Sundby park i busksnår 1996 (LKA S).
Vallby Prästgården i torräng 1992 (CHA S).
Österhaninge Övre Rudan på ödetomt 1994 (HGU S).
Ö.Vingåker Mörkhulta 200 m V om gården (A. Nordin S).
Äldre fynd: Strängnäs 1921 (Lau S).