Källdaggkåpan växer oftast i ogödslade eller bara svagt gödslade betesmarker. Den trivs också på vägkanter och gräsklädda stigar. I Sörmland är den möjligen helt kulturspridd. Den växer här inte på fuktig mark, vilket är det vanliga i norra Sverige, där den är ursprunglig längs vattendrag och i källkanter. Måhända rör det sig om olika arter med olika ekologiska krav.
Norra och östra Europa. I Sverige nästan hela landet, men vanligast i fjälltrakterna.
Första fynd
Utbredning
I Sörmland sällsynt – (28 rutor).
Lokaler
Björnlunda 200 m SV om Kvarnsjön 1980 (HRY S), Ekv. 8 på villatomt 1981 (HRY S), 300 m SSO om Torvsätter 1980 (HRY S), 600 m OSO om Kesätter (HRY), 400 m NO om Näsberg (HRY), 700 m S om Tibble 1980 (HRY S), 100 m N om Åsta 1981 (HRY S), Jakobsberg 1980 (HRY S).
Gryt Stensborg täml. rikl. 1988 (HRY), Ånhammar i Oxhagen 1985 (HRY S), Lerudden i hagen N om vägen 1988 (HRY), 200 m SO om Årbytorp 1988 (HRY), 350 m OSO om Näset (CHA).
Gåsinge-Dillnäs Skeppsta 1988 (HRY), Jansnäs 1988 (HRY).
Huddinge 1 km N om Stensberg (TER S).
Hyltinge kyrkan vid parkeringsplatsen 1997 (HRY S), Sparreholms slott* riklig i parkgräsmattor 1994 (HEW & RSU S).
Hölö Ängsnäset i betesmark 150 m S om torpet Näset 1981 (HRY S).
Kloster Vilsta strax S om Ridängen (HRY).
Kärnbo O om Hedlanda gård i beteshage 1980 (HRY).
Ludgo strax SV om Bäcketorp 1984 (HRY S), 300 m O om Davik 1979 (HRY), Ekbacken (HBE), Bruket 1979 (HRY S).
Runtuna Söra (EBJ).
Svärta Sjösa skola i gräsmatta 1986 (HRY).
Torsåker 900 m N om Hundby 1979 (HRY S).
Trosa-Vagnhärad Västerviken i ekhage 1982, 1988 (HRY).
V.Vingåker Kjesäter rikligt i en vägkant 1999 (HRY S).
Äldre fynd: Hyltinge Sparreholms slott 1935 (Sam S). Nacka St. Nyckelviken 1925 (Sam m.fl. S). Strängnäs Kilen i kanten av löväng 1910 (Sam S, UPS), 1935 (Sam S). Turinge Stensätra 1932 (At S). Vårdinge Prästgården 1896 (Torssander 1897). Östertälje Igelsta (Samuelsson1943).
