Smultronmållan odlades tidigare som köks- och prydnadsväxt för sina granna frukter och förvildades då i trädgårdsland och på skräpplatser. På senare tid är den funnen i nysått gräs, möjligen avsiktligt inblandad i utsädet, i Brännkyrka också på soptipp.
Nordamerika. I Sverige odlad och förvildad.
Första fynd
Utbredning
I Sörmland numera mycket sällsynt – (4 fynd).
Lokaler
Brännkyrka Högdalstippen 2000 (HGU S).
Kila Gammelsta trafikplats på några år gamla vägslänter 1998 (LKA S).
Kärnbo Läggesta stn på nyanlagda vägslänter, spridd inom hela trafikplatsområdet, troligen insådd med gräsfrö 1997 (LKA S).
Österhaninge Söderby vid Gudbroleden på vägvall enstaka 2000 (HGU S).
Äldre fynd: Julita Gimmersta 1888 (C.G. Bonde LD), 1893 (Khl S). Kila Stavsjö Bruk 1864 (Ind LD, S). Nacka Nacka 1849 (GB/SV), nära Nacka stn 1932–33 (F. Nilsson/SV), Henriksdal 1894 (S. Velander S), Lugnet 1932 (Swe S) – tidigare felaktigt rapporterad som C. foliosum (Almquist & Asplund 1937). Salem Viksberg i bänkjord 1907 (Aul S). Sköldinge Hålbonäs 1876 (Aulin 1914). Stockholm St. Bondeg. 8 (Thedenius 1850), 1851 (F.J. Björnström S), 1892 (Aul S), Björns trädgård 1887 (T. Krok S), Södermalm å sopbackarne 1891 (R. Westling S), 1902 (B. Lagerwall S). Strängnäs 1904 (Sam S), i kållanden (M.A. Lindblad S), 1860 (Aulin 1914).