Parkmåran är flerårig och från början införd med franskt gräsfrö till parkgräsmattor. Den återfinns därför ofta i närheten av större gårdar invid gräsplaner eller i gamla parker. I Ludgo växer arten som naturaliserad i öppen, ogödslad betesmark. Arten gynnas av slåtter men missgynnas av bete.
Väst- och Mellaneuropa, Nordafrika. I Sverige upp till Dalarna samt Medelpad.
Första fynd
Utbredning
I Sörmland mycket sällsynt – (5 lokaler).
Lokaler
Björkvik Marieberg (BKA S).
Frustuna-Kattnäs Södertuna i parken, sparsam 1985 (HRY S).
Husby-Oppunda Mellsäter (GLI).
Ludgo 200 m N om Davik i solig beteshage 1981 (HRY), 1984 (AKI S), 1995 (HEW & N. Wikström S).
Stockholm Långholmen på gräsmark NO om f.d. fängelset (P.S. Lindberg), 1994 (HGU S).
Äldre fynd: Nacka Saltsjöbanan, flerstädes mellan Danvikstull och Duvnäs 1913–31 (många samlare, sökt men ej återfunnen). Näshulta Hässeludden i lund 1942, Rövik i granskog 1942, Kvisslabergen 1944 (Almquist ms). Salem Fågelsta 1921 (I. Humble LD). Stockholm flerstädes (SV). Strängnäs 1887 (Khl S, LD), 1892 (– Önf), 1895 (Sam S). Östertälje Sofiehill (At/SV). Överenhörna (Andersson m.fl. 1914). Överselö Tynnelsö som gräsfröinkomling (Hylander 1943a).