Kransmyntan är en steril hybrid som växer på stränder av åar och slättsjöar, vanligen kring gamla kulturmiljöer som städer, gårdar, och kvarnar. I Sörmland har den helt och hållet spritts med människan. Förmodligen har den tidigare odlats. Spridningen sker endast på vegetativ väg, ofta med fragment av utlöpare, vilka kan slitas loss vid islossning och föras vidare med driften till nya stränder. Kransmynta har ökat under 1900-talet och vid Mälarstränderna är den i Stockholmstrakten nu lika typisk som knäckepilen.
Nordeuropa. I Sverige upp till Ångermanland.
Första fynd
Utbredning
I Sörmland sällsynt – (37 rutor).
Lokaler
Björkvik Bjärken i kanalkant 1990 (BKA S).
Botkyrka Fittja industriområde vid färjeläget till Ekerö 1994 (LKA S), Norsborgs vattenverk vid Mälaren 1994 (LKA S), Mälaren 500 m OSO om Sturehof 1998 (GOD), Botkyrkatippen 1995 (LKA), Hästholmen (IHE), Flottsbrobadet vid Albysjön 1998 (GOD).
Brännkyrka Örby, Drevviken* flerstädes, Magelungen, Flaten (HGU), Årsta holmar 1982 (JEM), Gröndal* vid Liljeholmsviken 1993 (HEW S), Hägerstenshamnen (HEW).
Huddinge Ågesta* gård vid Magelungen 1993 (HGU S), Vårby överallt vid Mälaren (HGU).
Jäder Sundbyholmsön vid Norrby (HRY).
Kila Åbo vid kvarnrännan 1984, Svanstad som ogräs i köksträdgård 1984 (HEW), Ingvaldstorp vid ån, Sandvikstorp (F–84), Ålbergaån 150 m S om kyrkan (GHE).
Kärnbo mellan Mariefred och Gripsholm vid Mälaren 1997 (HEW S).
Salem Acksjön, Mälaren 500 m NV om Vällinge* och Långhällsudde (IHE).
Spelvik 300 m OSO om Håcknesta 1992 (HBE).
Stockholm Årstaviken vid Tanto, Bergsund, Långholmen* (HEW).
St.Malm Lassjöbäcken vid Hagsätter (ULN).
Södertälje Västra Kanalhamnen 1997 (LKA S).
Tyresö Drevviken flerstädes, Långsjön flerstädes, Flaten (HGU).
V.Vingåker Vingåkersån* vid Berga och Spånga kvarn 1993 (HEW & RSU S), Vadstorpssjön SV om Erikslund 1994 (HEW & RSU).
Ö.Vingåker Forsa bruk utmed ån 1992 (HEW S).
Österhaninge Långsjön (HGU).
Äldre fynd: Aspö (Lau S). Brännkyrka Trekanten 1868 (J.A. Berlin S), Vinterviken 1874 (T. Krok S), Gröndal 1909 (Lz S), Mörtviken 1931 (Lz S), Ekensberg (Wikström 1844), Drevviken (Wikström 1844), 1910 (A. Huelphers S, LD), Skrubba 1929 (Seg S). Huddinge Ågesta (V. Wimmerstedt/SV). Nacka Stubbsund (Swe/SV),Fisksätra (Thedenius 1857), Villa Plania 1915 (V. Laurent S), Fannydal 1939 (Swe S). Salem Sofielund 1933 (At S), Rönninge (A. Lindgren S), Vällinge 1919 (G. Haegerstolpe S). Sorunda Blistaån 1890 (Lau S). Stockholm Långholmen (Wikström 1844),1907 (Lz S), Skanstull 1909 (A. Fries S, LD). Södertälje jv mellan Södertälje och Östertälje 1931 (Lm S), Järnag. 1934 (R. Ohlsén S). Tveta Bränningeån (J.O. Hagström/SV). Tyresö Uddby kraftstn (Qvarfort 1929). Vårdinge Skillöt 1899 (Trs S). Västerljung Tunsätters källa 1898 (Lau S), 1886 (Em S). V.Vingåker Vingåkersån (Hofberg 1852), Sävstaholm 1848 (– S), 1883 (E. Hemmendorff S), Prästgården 1868 (C.J.R. Elgenstierna S), 1912 (J.W. Håkansson S). Ytterjärna Aglan i åker 1933 (R. Ohlsén S). Ö.Vingåker Holmaån (Hofberg 1852).