Arten växer i frisk till fuktig gräsmark, vanligen på havsstrandängar nära högvattenlinjen. Vid Mälaren är den kanske en kvarstående havsstrandväxt. Arten är tydligt kalkgynnad, i inlandet kalkbunden. Ormtungan trivs i kortvuxen grässvål och gynnas av både slåtter och bete. Den är ofta talrik där den växer. Flera av de tidiga inlandslokalerna anges uttryckligen som slåtterängar. Ormtungan missgynnas av igenväxning och särskilt i inlandet har den minskat starkt genom upphörande hävd. Ibland vid Mälaren och vid havet förekommer den dock i alskog, kvarstående efter tidigare mer öppna förhållanden. Ormtungan minskar även vid kusten och Mälaren på grund av invasion av vass och al på tidigare betade strandängar. I skärgården är den konkurrenskraftig på små strandängsfragment som hålls öppna genom havets påverkan.
Första fynd
Först rapporterad från Viksberg i Salem (Linder 1716).
Utbredning
Europa, Asien, Nordamerika. I Sverige sydlig, upp till mellersta Norrlands kust.
I Sörmland tämligen allmän vid kusten och i skärgården, sällsynt vid Mälaren. I övriga inlandet numera mycket sällsynt, funnen endast i kalkområdena – (10%).
Lokaler
Inlandslokaler:
Björkvik 250 m S om Kulla 1990 (BKA), 500 m S om St. Munkebo 1990 (P. Vik), 1991 (BKA).
Gillberga Riset 1991 (MNO).
Grödinge O om Björndammen i fuktäng 1988 (RIS S).
Gåsinge–Dillnäs 300 m SV om Davidstad i fuktäng 1977–93 (HRY).
Husby–Rekarne strax NV om Karlberg 1984 (B. Karlsson), Grindstugan i kalkpåverkad fuktäng 1991 (P. Vik), 1995 (HRY S).
Jäder Bjurholmen i Mälaren på södra udden 1991 (JEM), Viskär (HRY).
Kloster Vilsta S om gruvhål 400 m O om slalombacken, fuktängsfragment i skrevor på tidvis översilade kalkhällar (YEK), 1985 (HRY), 1998 ca 100 ex. på 2 m2 (JEM).
Trosa-Vagnhärad Tullgarns kronopark V om Eriksro, riklig kring vattenhål i gles, tidigare betad skogsmark på kalkrik morän 1981 (MRY SBT), 1987 (HEW S).
Utö Kvarnkärrbergets nordsluttning i kalkrik örtgranskog bland blåsippa, gullviva, vispstarr och nästrot (HEW S).
Vårdinge Sörskogen i norra kanten av Dykärret 1976 (HRY).
Ytterselö Häggholmen 1984 (HRY).
Åker V om Strålsjömossen nära vägen 1987 (B. Hellman).
Överselö Prästholmen i alstrandskog, NV om Lunda i åsgrop, 600 m V om Väla gård, alkärret på Tynnelsö (CJC).
Äldre fynd:
Bettna Åkerö ”i trädgården” (Luut 1769). Bogsta vid Ekla och Nygård i fuktig betesmark (Lindström 1892), Ekla 1884 (Lm S) ej återf. 1989 (HEW).
Brännkyrka Farsta äng (Thedenius 1850).
Gillberga Ytternäs 1942 (At S).
Hölö Ernsidan (J. Holmberg/SV).
Kärnbo Gåsholmen i Mälaren S om Härnön 1925 (– S).
Nicolai strax NV om Broby gård vid ån 1968 (B. Pettersson).
Salem Viksberg (Linder 1716).
Strängnäs Sundby äng 1855 (O.G. Blomberg LD), Tynäs äng (P.W. Bergsten UPS).
Vårdinge Kattsudden (Hofberg 1852), ovan Tallstugan, Usta hage (Torssander 1897).
V.Vingåker Sävstaholm 1860 (C.A. Westerlund LD).
Österåker Kyrkvaktarbostället (Hellbom 1851).
Ö.Vingåker Glopphälla (Malme 1891b), 1905 (P.E. Malmström S) ej återf. 1986 (HEW).
