lindådra
Camelina alyssum
Mer information om arten

Lindådran var så länge linodling förekom i Sörm­land ”ett elakt ogräs…uti linåkrar” (Ekström 1828). I Bogsta var den ännu i slutet av 1800-talet tämligen allmän bland lin (Lindström 1892). När husbehovs ­odlingen av spånadslin totalt upphörde kring sekelskiftet 1900 försvann också lindådran från land­skapet. I senare tiders linåkrar saknas både lindådran och övriga traditionella linogräs. En del äldre litte­raturuppgifter beror sannolikt på sammanblandning med oljedådra och utesluts därför.

Europa. I Sverige förr ogräs i linåkrar, ursprungligen inkommen med utländskt linutsäde (Linné 1745b).

Första fynd

Först rapporterad från Strängnäs i linåkrar allmän (Carlsson 1791) som Myagrum sativum.

Utbredning

I Sörmland inga nutida fynd, förr lika vanlig som linodlingen.

Lokaler

Äldre fynd: Bogsta nära Berga 1884 (Lm S); Botkyrka Fittja 1918 (Laurent 1920); Brännkyrka Liljeholmen 1894 (Aul S); Dunker Prästgården 1887 (W. Blomberg S); Helgona Broby i en linåker 1862 (A. Bagge GB); Husby-Oppunda 1885 (Lau S); Hyltinge (- S); Hölö Skyttorp 1895 (Khl GB); Mörkö (Ekström 1828), Pålsundet 1884 (Em S), Tegneby 1911 (Arn/SV); Nacka Danviken (Thedenius 1857), Dockan 1888 (S/SV); Nyköping 1868 (A. Beckman S); Råby-Rekarne Östtorp 1893 (A.J.C. Lönnroth GB); Salem Bergaholm (Thedenius 1857), Lideby 1853 (S.O. Lindberg LD); Sorunda Svalsta 1898 (Lau/SV); Stockholm flerstädes, t.ex. Maria kyrkogård 1862 (GB/SV); Torö flerstädes 1898-99 (Lau/SV), Svärdsö 1901 (O. Sternvall LD); Trosa-Vagnhärad Åda 1895 (Khl GB), 1909 (Ad/SV), Trosa 1895 (Khl S), Lånesta 1918 (Me/SV); Turinge Nykvarn 1864 (P. A. Westling S); Utö Rånö 1875 (T. Krok S); Vrena i åker 1886 (Lm S); Vårdinge täml. allmän (Trs/SV); Västerljung 1887 (Khl LD), Kungsbol 1903 (A. Skånberg S), Fågelvik, Tofsö (F.O. Westerberg/SV); Årdala 1851 (R.F. Fristedt S); Österåker täml. allmän (Hellbom 1851).