Backrutan växer i torr till frisk öppen gräsmark, särskilt på kalkrikt underlag. Den påträffas vanligen i örtrika ängsbackar och bryn, ibland även i fuktängar och då ofta tillsammans med ängsruta. I äldre tid växte backrutan i slåtterängar och den minskade starkt vid ängarnas uppodling under 1800-talet. Arten missgynnas av hårt bete och på Ängsnäset vid Tullgarn, en av landskapets rikaste lokaler, har den på några år snabbt minskat sedan det intensiva ”EU betet” infördes under 1990-talet och är förmodligen nu försvinnande. Backrutan är en av de arter som tydligast har minskat under 1900-talet. Alla backrutor i Sörmland hör till underarten subsp. simplex, vanlig backruta.
Europa, Asien. I Sverige upp till mellersta Norrland i tre olika underarter.
Första fynd
Utbredning
I Sörmland sällsynt, främst i landskapets centrala delar – (22 lokaler).
Lokaler
Bettna Svärdsta gård i parken (GNI).
Björnlunda i samhället på grässlänt intill daghemmet 1995 (HRY).
Dunker Lövnäsängen 1992 (CHA).
Gåsinge-Dillnäs St. Åsa på vägkant (CHA).
Helgona Isaksdal (HRY).
Hyltinge 300 m S om Ralm (ROL).
Hölö Ängsnäset i fuktäng med tuvstarr och ängsruta 1993 (HEW S), västra kalkudden på torräng 1995 (HEW S).
Kila Stavsjö N om vägskälet mot Skogsby (GNI), S om Kilaån 600 m O om Vreta (Genberg 1982).
Kjula 150 m S om Asphult (OAN).
Kärnbo Björktorp (CJC).
L.Malma Malmköping (I–86).
Mörkö 500 m NV om Aspbacken 1991 (LKA S), örtrik betesmark 1995 (HEW S).
Ripsa Brostugan (HRY).
Runtuna 150 m SV om Åkra* (EBJ).
St.Malm 300 m SV om Stensberg vid körväg över åker 1984 (BKA S).
Trosa Vagnhärad Lötstugan* rikl. bland ungtallar i en igenväxande hage 1982, fåtalig 1993, 300 m SO om Skjuvkärr* i kalkrik örtbacke enst. 1980-t. (HEW).
Tunaberg 300 m VSV om Ytterbo (JEM).
Årdala O om Finnsta barnkoloni i fuktäng 1987 (LFO & PYL S), Vibyholm på norra delen av Djurön 1979 (HRY).
Äldre fynd: Bettna Åkerö (Hofberg 1852). Bogsta Ekla 1883 (Lm S), Peterslund 1886 (Lm LD, S). Botkyrka Näsby 1886 (Aul S). Brännkyrka Mörtviksängen vid Vinterviken, Pungpinan (Wikström 1840), Enskede vid ”Kattängen” 1919 (Lz S). Dalarö Stubbviken 1904 (T. Krok S), Vinåker (A. Edelstam/SV). Gillberga 1877 (G. Ekdahl S). Grödinge Berga 1934 (Ad S), Somran (J. Norrby/SV). Hammarby ”den s.k. Hammarby holme” 1841 (M.A. Lindblad S). Huddinge Trångsund 1817 (C.J. Hartman UPS), Vårby, Johannesdal (V. Wimmer stedt/SV). Härad Igelsjön 1901 (Sam S). Hölö Tullgarn nära Häggenäs 1888 (T. Peyron S), Ledarön (Arnell 1917). Julita Äs 1859 (H. von Post S). Kärnbo Härnön (Hofberg 1852). Mörkö Egelsviksbergen 1886 (Em S). Nacka Sickla ö i äng vid Hemträsket 1841 (J.E. Wikström S), Skuru (Thedenius 1850), Erstavik 1933 (P.J. Palmcranz S). Nyköping 1890 (E. Flodmark S). Nynäshamn Stockbonäs udde 1934 (Ad S). Runtuna Skarpåker 1886 (N. Nordlund S), Åkra 1960 (B. Pettersson). Salem Granuddens kärräng 1907 (T. Krok S), Vällinge (Hofberg 1852). Sorunda Ullevi 1898 (Lau S). Strängnäs ängen vid Näsbyholm, Strängnäs äng (Carlsson 1791), Domprost hagen 1917 (P. Söderlund S). Sundby Björn ängen vid Lövgård (Hofberg 1852). Södertälje Ströms äng (Hofberg 1843a). Toresund Braxensjön 1864 (E. Löfgren UPS), Kvicksta 1886 (Khl LD, S, UPS), 1893 (Khl S). Torö Tistelholmen 1929 (Ad S). Trosa-Vagnhärad Skjuvkärr ”Inulabacken” 1964 (H. Wanntorp SBT), Lötstugan 1970 (L. Thorán SBT). Utö Kroka (A. Edelstam/SV). Vansö Husby äng (Carlsson 1791). Vårdinge Lundby hage (Torssander 1897). Västerljung Öknäs skog (Andersson m.fl. 1914). Ytterselö Tuna by (Clemedson 1965). Årdala 1851 (R.F. Fristedt UPS). Österhaninge Kalvsvik 1850 (F.J. Björnström S, UPS), Guldringen 1934 (Ad, S) = Åbykärret 1936 (Ad S), Lyckebyn (Ad/SV). Östertälje Hall 1891 (G. Fant SBT, J.O. Hagström S), mellan Skärvsta och Igelsta 1930 (Ad S), Glasberga (R. Ohlsén/SV). Österåker Säby (Hellbom 1851).
