De svenska daggkåporna sätter frö utan befruktning. Nya plantor får därför samma arvsanlag som moderplantan. Daggkåporna bildar flera sådana kloner som skiljer sig i små men konstanta egenskaper och brukar betraktas som skilda arter. De olika arterna har likartad ekologi, och man hittar därför ofta flera arter på samma lokal. I motsats till andra klonbildande växter som majsmörblommor eller fibblor, tycks daggkåpornas kloner vara gamla och deras utbredningsområden är ofta stora. Flera hör till Sörmlands ursprungliga flora. Några arter, exempelvis valldaggkåpa, sjuhörnig daggkåpa och vågdaggkåpa har dock kommit in i sen tid, ofta med vallfrö. Trots att släktet blivit väl uppmärksammat under inventeringen är det sannolikt att stora brister ännu döljer sig i materialet. Daggkåporna är delvis svåra att urskilja i fält, vilket innebär att exemplar av ovanliga arter kan ha förbigåtts i tron att de tillhört någon vanligare art.

Alchemilla sp. - SÖRMLANDSDAGGKÅPA
Sörmlandsdaggkåpan förekommer i ett begränsat område i centrala Sörmland. Arten som ännu är obeskriven liknar stubbdaggkåpan men har långhåriga blombägare, mer täthåriga blad och färre bladtänder på flikarna. Den är hittills endast känd från detta område i världen.

Arten föredrar betad, tämligen näringsrik mark på lerjord som fått hög mullhalt genom förna från bl.a. ek, slån och hassel. Den kan växa i skugga men blommar rikligast i solexponerad miljö. Förekomsten upptäcktes 1970 och artens tidigare historia är okänd. Kanhända har den införts från utlandet med hö eller vallfrö, varifrån återstår i så fall att klarlägga.

Kanske är det en ny art som i sen tid uppkommit på platsen och nu befinner sig i spridning. Den totala avsaknaden av nära släktingar i trakten talar mot detta alternativ.

Första fynd: Upptäckt i Ludgo 1970 av L.E. Kers och först rapporterad som stubbdaggkåpa av Rydberg (1986a).

Utbredning: I Sörmland sällsynt - (ett 20-tal lokaler inom 7 rutor).

Lokaler:
Ludgo 600 m ONO om Davik (AKI), senare ej återf., möjligen försvunnen genom igenväxning (HBE), 300 m O om Davik* 1981 (HRY S), Sågstugan 1981 (HRY S), ej återf. (HBE), Ryssinge 1984 (EBJ S), 400 m SV om Bäcketorp rikl. 1984 (HRY h), Aspa nära renings verket (HRY), kyrkan (HRY), 750 m NV om kyrkan* (HRY), 350 m NNO om kyrkan 1984 (HRY S) och i vägkant vidare 400 m österut (HBE), 250 m N om Trollesund (HRY), Ekbacken (HRY), 150 m S om Bruket 1988 (AKI S), 150 m SV om Oxhagen (AKI), 400 m NNV om Holmen (AKI), 400 m NO om Hedvigslund 1988 (AKI S), Tittut ett övergivet torpställe 700 m SSO om Torpesta kvarn (HBE), Fredgärdet ett övergivet torpställe 650 m SSO om Holmen rikl. (HBE); Spelvik 500 m NNV om Krokstugan 1985 (HRY S) och vidare in i skogen österut rikl. 1985 (HBE), 450 m VSV om Grinda 1985 (HRY S), lokalen senare granplanterad och beståndet borta (HRY), Holmslund (EBJ).

Äldre fynd: Ludgo 1 km NV om kyrkan (= 300 m O om Davik) 1970 (L.E. Kers S).