Tätörten är en kalkgynnad art som i Sörmland är betydligt mera sällsynt än i kringliggande landskap. Den är konkurrenssvag och trivs bäst på bar mull eller mineraljord som kontinuerligt hålls fuktig genom framsipprande grundvatten. Rikast förekomst har den i källpåverkade extremrikkärr där tramp från människor och kreatur skapar gynnsamma groningsförhållanden. Vid igenväxning efter upphörd hävd försvinner tätörten snabbt, men den tycks ha en långlivad fröbank i marken och även utanför kalktrakterna kan man någon gång se arten dyka upp på stigar, i rensade diken och i körspår, förmodligen på platser där den tidigare förekommit. På sådana lokaler är den ofta kortlivad.
Europa, norra Asien, Nordamerika. I Sverige hela landet men med ojämn frekvens.
Första fynd
Utbredning
I Sörmland sällsynt – (30 rutor).
Lokaler
Dalarö Askfatet (TÄY).
Dunker 500 m O om Mortorp i vägdiket utmed 1 km 1991 (LKA S), Lillsjön 1976 (THA).
Hölö Skräddartorpskärret i källmyr, sparsam, sedan 1980-t. (HEW).
Julita 2100 m NNV om Rensbol (FLI), S om Lillmyran (FLI), 1000 m SO om Dammkärr (FLI).
Kila 800 m NV om Kolstugan 1986 (GNI).
Länna Stampmossen* (TCA) och stigar däromkring (HEW).
Mellösa SO om Simmelsjön (I–91).
Nacka 500 m SV om Tuppstugan (IFO).
Ornö Nedre Åvassa* (SST).
Stigtomta Bärstakärret* (LKA), Åsby vid Hallbosjön 1990 (P. Vik).
St.Malm 200 m O om Slängbäcken 1981 (HEW & POK), 1996 (MÅJ).
Svärta Sandstugukärren flerstädes*, Igelsjön* (PEL), Hjältholmen* (SOJ).
Trosa-Vagnhärad Ängsviken* vid en källa (HEW).
Tunaberg 350 m SV om Segelbergstorp 1989 (JEM).
Utö skjutfältet S om f.d. Stentäppan* i diken rikl. 1993, 1995 (HEW), Sjödal (MWA).
V.Vingåker Igelbålen 1981 (HRY S), 500 m VNV om Ödesäng (FLI), 700 m O om Svarttorp 1998 (BKA).
Årdala Sörby 1990 (HRY).
Österhaninge O om Tyresta by* på stig 1997 (UJO), Sandemarkärren* (SST, TÄY), skogen S om V. Ösby i fuktig vägskärning 1997 (HEW S), Gålö 500 m SO om Skälåker* vid båtplatsen i sippervatten vid hällkar 1995 (HEW S).
Äldre fynd: Aspö Åsby storäng på Tosterön (Hofberg 1852). Brännkyrka Skanstull 1850 (J.W. Björnström S, UPS), Ormsjön, Pungpinan (Hofberg 1852). Dalarö 1887 (V. Strandberg S), 1923 (S. Almgren S) ?= Schweizerdalen (Y. Schwartz/SV). Dunker 800 m NV Gropstugan 1958, Stubbetorp 1962 (båda C.A. Fagerlund), 500 m N om Stubbetorp 1963 (C.A. Fagerlund S), Bäckåsen 1932 (B. Egerström S). Kvarsebo Säter (Genberg 1958). Länna Stampmossen (Johansson 1952a), Björklida på skogsväg mot Stampmossen 1970 (HEW S). Nacka Duvnäs stn 1927 (Swe S). Nicolai Linudden 1892 (Lm S), 1967 (Pettersson 1978). Ornö Nedre Åvassa 1927 (Ad S), Långvik 1903 (H. Ström/SV), Brevik (– S). Salem Viksberg (Linder 1716). Stigtomta Bärstakärret (Ryberg 1960). St.Malm Ö. Djulö vid tegelbruket (Hofberg 1852). Strängnäs Tosterön 1911 (P. Söderlund S). Svärta (T. von Heideken Önf), Igelkärret 1864 (Ind S), Sjösakärren flerstädes (Julin 1963), Hjältholmen (Pettersson 1968), mellan Ållonbäck och V. Djupvik (Pettersson 1968). Toresund kronoparken Kolsundet vid Vasakällan (H. Erikssons herbarium), ej återf. (CJC). Torö Skårnö, Örn 1929 (Ad S), Landsort (Ad/SV). Trosa-Vagnhärad Ängsviken (Granelli 1972). Tunaberg Pumptorp (Ericsson 1966a). Utö södra Utö 1932 (G.E. Du Rietz/SV) ?= Stentäppan 1934 (Ad S). Västermo Prästgården (ant. i O.G. Blombergs ex. av Hofberg 1852 i Stockholms Univ. Bibl.). Åker väg mellan Harsjöhult och Sågarbacken (Johansson 1946b), Kalkbroområdet 1950-t. (Johansson 1971), skogsområdet O om Magsjön (Johansson 1965). Öja Vällbäck 1944, Nytorp 1945, Nysäter 1945 (Almquist ms). Österhaninge Sandemar 1897 (A.F. Hwass S), 1912 (E.B. Almquist/SV), Sandvikssjön (Thedenius 1871), Mörby i dykärr 1919 (Aul/SV), mellan Tyresta och Bylsjön, Skälåker (Ad/SV). Österåker täml. allmän (Hellbom 1851). Ö.Vingåker 1949 (L. Dahlgren UPS). Överselö Väla gärde, Nybble äng, Janslunda äng (Hofberg 1852), Jättne 1930-t. (Clemedson 1965).
