Europa, Nordafrika, Västasien. I Sverige mest i Götaland och Svealand. I Sörmland tämligen allmän, särskilt i de norra och östra delarna – (30%). hälft och är nu försvunnen från många av sina tidigare lokaler, säkerligen på grund av landskapets igenväxning. Vildpersiljan är en ettårig art som kanske mest är känd som trädgårdsogräs, men som också uppträder på skräpmarker i städer och samhällen, längs järnvägar samt på jord- och avfallshögar. Den verkar vara vanligast kring äldre bebyggelse. Vildpersiljan är i regel halvmeterhög, men kan på näringsrik mark bli manshög. Storvuxna exemplar kan möjligen höra till varieteten var. gigantea (subsp. elatum) (se nedan), men de olika varieterna, underarterna, beskrivna i Fröberg (2000), har i regel inte beaktats under inventeringen. De vanligaste varieteterna tycks vara var. cynapium – smal vildpersilja, och var. domestica – trädgårds–vildpersilja. Storvuxna exemplar som möjligen motsvarar var. gigantea (subsp. elatum) – stor vildpersilja förekommer flerstädes t.ex. allmänt i Stockholm (HGU) och i Eskilstunatrakten (CHA). Var. agrestis (subsp. segetalis) – liten vildpersilja tycks bara vara tillfälligt inkommen i landskapet. Den har samlats i Nyköping 1903 (S. Lindberg S) och i Österhaninge Skutantippen 1994 (HGU S). Den är nationellt rödlistad – hotklass EN (starkt hotade).