Knottblomstret växer i blöta kalkrika kärr, mer eller mindre igenväxande med al, nästan alltid bland vattenklöver och i regel fåtalig. Arten är mycket sårbar och känslig för utdikning och igenskogning. Nuvarande lokaler är skyddade. Skötseln måste anpassas så att växtens speciella miljöer bibehålls.
Första fynd
Utbredning
Europa, Sibirien, västra Nordamerika. I Sverige från Gotland och Östergötland till Jämtland samt Tornedalen.
I Sörmland mycket sällsynt – (3 lokaler).
Lokaler
Svärta Sandstugukärren* spridd både i blöta öppna delar bland vattenklöver och torrare på bar humus i björkungskog bland ekorrbär 1975–95 (HRY, HEW m.fl.), över 50 ex. sedda 1994 (HEW), Stäkkärret 1981 (BKA).
V.Vingåker Igelbålskärret 1981 (BKA), flera ex. 1994 (HEW), 1996 (HRY).
Åker Lenellstorpskärret 14 ex. 1986 (Karlén 1986), enst. 1994 (HEW), 2000 (B. Hellman).
Äldre fynd:
Husby-Rekarne Rydby (Wikström 1824, Dr Lindwall SBT, Hartman ms) ?= Ryningsberg (Thedenius 1871).
Hölö Tullgarn 1863 (Khl UPS), 1888 (R. Brundin S) ?= kärret vid skräddarns 1896 (prins Gustaf Adolf, J. Bergggren S), försvunnen åtminstone sedan 1930-t. (MRY), Tullgarns skog 1895 (A. Skolström S), Södersjön (Thedenius 1871), vid Sörsjöns sydspets fanns långt in på 1900-t. källpåverkade rikkärr – nu dikade och granplanterade eller igenväxta med al och vass (HEW).
Kärnbo Mariefred vid Fatburskärret (Thedenius 1871).
Svärta strax S om Fågelsången i alkärr mellan Sjösa och E4:n 2 ex. (H. Thomander 1966), ej återf. (HRY), Sandstugukärren (B. Pettersson).
Trosa-Vagnhärad Stensund 1913 (Arn UPS), Pilskogen (Ad/SV) ?= ”Dyvikskärret”. Förgäves sökt där och även kring de många små vattenklöver-alkärren i de kalkrika markerna mellan Stensund och Tullgarn (HEW).
Tystberga kärr nära Tystberga kyrka (Lindström 1888), 1891 (Lm S). Vid Tystberga kyrka fanns enligt Lindströms insamlingar uppenbarligen ett av Sörmlands finare extremrikkärr med honungsblomster och kärrknipprot. Nu är kärrmarken igenväxt med nässlor, vide och al efter upphörd hävd (HEW).