Ljungsnärjan är en ettårig, vårgroende ört som lever parasitiskt på diverse torrängsväxter som backtimjan, ljung, gulmåra, rödklint och skogsklöver. Den är säkert ursprungligen införd med frövaror (vallfrö). Arten är starkt värmekrävande och anträffas därför på solexponerade torrängsfragment i skogsbryn, i vägrenar eller i skogsgläntor där den kan hålla sig kvar i lång tid. Arten uppträdde mellan 1870- och 1930-talen som en besvärlig parasit i klövervallar, spridd med importerat utsäde. Den var där mera storvuxen och brukar gå under namnet klöversnärja – var. trifolii. Denna är till utseendet mycket vansklig att skilja från vanlig ljungsnärja – kanske var den bara en frodvuxen form av denna. Troligen härstammar de nutida förekomsterna av ljungsnärja, åtminstone till större delen från denna tid, vilket också antyds av förekomsterna i Bettna och Björnlunda.
Ursprunglig i Medelhavsområdet, nu införd i stora delar av världen. I Sverige i Göta- och Svealands slättbygder.
Första fynd
Först rapporterad från många lokaler i Sörmland (Thedenius 1871, som C. trifolii).
Utbredning
I Sörmland sällsynt – (13 lokaler).
Lokaler
Lokaler för ljungsnärja:
Bettna skogsbrynen 1400–1600 m V om Åkerö säteri* 1995 (LKA S).
Björnlunda N om Ekspaden i vägkant 1981 (HRY S), 1996 (LKA).
Helgesta Hassö 750 m VSV om gården (ROL), 1995 (LKA S).
Katrineholm 200 m S om Duveholmsskolan flerstädes 1985 (MÅJ S), 1995 (LKA, BKA, MÅJ).
Kila 400 m VSV om Gammelsta (GNI), ej återf. 1995–96 (LKA, BKA, GHE).
Lerbo 300 m ONO om Värna i solig slänt mot vägen 1998 (M. Gustafsson, LKA S).
Ludgo södra kyrkogårdsmuren (AKI), 1995 (LKA S).
Lunda 400 m OSO om Svehorn 1990 (GHE S), 1995 (LKA S).
St.Malm 400 m S om Gribäcken, rikl. i betad hagmark 1992 (MÅJ S), 1995–96 (MÅJ m.fl.).
Trosa-Vagnhärad i vägkanten V om Jägarhult 1978 (MRY SBT), senast 1986 (HEW), ej återf. 1995–96 (LKA).
Tunaberg 200 m O om Präst-Uttervik 1989 (JEM), 1995 (LKA S).
Ö.Vingåker 150 m V om Bokvarn vid lv (MÅJ), 1995–96 (MÅJ m.fl.), 850 m NV om Bokvarn vid lv och Hallonstugans torpgrund 1982 (TLI LD), 1995 (LKA S).
Äldre fynd: Bettna skogsbryn V om Åkerö (Jansson 1974). Eskilstuna Hissjö 1901 (A.E. Andersson S) Helgona Tjuvholmen 1887 (H. Lyon S). Katrineholm 1893 (R. Wiberg LD). Kvarsebo Kungshäll (Genberg 1958). L.Malma Grinda 1906 (S. Lindgren S). Nacka Fisksätra 1898 (C. B. Bagge S). Nykyrka Hormesta 1904 (I. Larsson S, LD). Trosa-Vagnhärad Tureholm 1871 (O. Sternvall LD). Tveta Rothugget 1938 (S. Hähnel LD) Västerljung 1894 (Khl LD),1895 (Em SBT), kyrkan 1897 (Em S, UPS).
Äldre fynd av klöversnärja: Bettna Åkerö (Thedenius 1871), 1886 (S. Leijonhufvud S). Björkvik 1884 (C. Mörner S, UPS). Björnlunda flerstädes (Thedenius 1871). Brännkyrka Enskede 1840-t. (Witte 1936). Bärbo Täckhammar 1871 (Thedenius 1871). Dalarö (Witte 1936). Floda Hissjö 1901 (Witte 1936). Grödinge flerstädes (Thedenius 1871), 1929 (A. Lindegren S). Helgona Rosenkälla 1895 (Lm S). Husby-Oppunda Torp 1861, 1862 (Ind S), Forsa 1861 (– SBT). Julita Julita 1897 (Witte 1936). Kila Ålberga 1884 (Samzelius 1884). Nacka Fisksätra 1888 (Witte 1936). Nyköping 1890 (E. Flodmark S), mellan Oppeby och Katrineholms tegelbruk (Witte 1936), Brunnsta (Thedenius 1871), Solberga 1800-t. (– SBT). Nynäshamn Nynäs vid Sandhamn 1899 (Witte 1936). Ornö Varnö 1939 (A. Edelstam S). Ripsa Åboö 1927 (K. Halvardsson & B. Egerström S). Salem Högantorp 1883 (Witte 1936). Sorunda Fagervik, Frölunda, N. Eneby, Stennäs (Laurell 1898). Strängnäs (Thedenius 1871), Södra gärdet, Eldsund vid vägen (båda Aul ant. i interfolierat ex. av Hofberg 1852). Toresund Ökna äng (P.W. Ericsson). Torö Skeppsmor 1930 (Witte 1936). Trosa-Vagnhärad Vagnhärad (Witte 1936), Tureholms gärde 1884 (Em S). Tunaberg Nävekvarn (Samzelius 1884). Turinge Berga 1868 (O. Söderén UPS). Västerhaninge Hammar (Thedenius 1871). Östertälje Hall 1899 (Witte 1936). Ö.Vingåker Uddnäset (Malme 1891b), Forsa 1895 (W. Strandberg S).