Europa. I Sverige upp till södra Uppland och Västmanland. I Sörmland ojämnt spridd. Tämligen allmän vid Mälaren och utmed kusten, sällsynt i inlandet, även på centrala Södertörn. I skärgården bara på några av de större öarna – (13%). Rundhagtorn växer i hagmarker, bryn, på åkerholmar och andra liknande kulturbiotoper. Liksom andra hagtorn räknades arten till de bärande träden och gynnades i det gamla ängsbruket. Den förekommer numera därför ofta i lundar som rest från tidigare mer ljusöppna förhållanden. Trädartade exemplar förekommer särskilt ofta i kusttrakterna, exempelvis på Furholmen nära Nynäs i Bälinge där ett skogliknande bestånd av grova hagtornsträd växer i gammal hagmark (Ryberg 1954).