spetstrampört
Polygonum aviculare subsp. rurivagum
Centrala och västra Europa samt södra Skandinavien. I Sverige upp till Sörmland, norr därom tillfällig. I Sörmland sällsynt, men möjligen förbisedd – (2 fynd). Spetstrampört växer på sandig mark, särskilt sandiga trädor.
Lokaler
Brännkyrka St. Sköndal på utplanat sandfält N om gården 1998 (HGU).
Österhaninge Skutantippen 1998 (HGU S).
Äldre fynd: Björkvik Svartbol 1919 (H. Hesselman S). Brännkyrka Fridhem 1909 (H. Dahlstedt S). Nacka Villa Plania 1914 (H.T. Benckert S). Nyköping 1860 (Ind S). Sorunda Blista på åker 1897 (Lau S). Strängnäs Bresshammar i träda och åker 1900 (C.A.M. Lindman S), Västerviken på utfyllnad 1900 (C.A.M. Lindman S). Trosa-Vagnhärad Andervik (E. Evers S), Husby torr ruderal skogsbacke 1900 (C.A.M. Lindman S). Tveta Tvetaberg 1926 (M. Johnsson S). Västerljung Dalbyö på havsstrand 1904 (C.A.M. Lindman S). Ärla Eklångens stn 1924 (Arw S).