Kupandmaten växer vanligen i mycket näringsrika, stilla småvatten som gårdsdammar, diken och vattenhål, mera sällan vid stränder av mycket näringsrika sjöar, nästan alltid i sällskap med andmat. Arten sprids liksom andra andmatarter genom sjöfåglar och kan plötsligt dyka upp på en lokal för att lika hastigt åter försvinna.
Första fynd
Först rapporterad från Bettna Åkerö i diken (Luut 1769).
Utbredning
Hela världen. I Sverige upp till södra Norrland.
I Sörmland sällsynt – (6 lokaler), antagligen förbisedd.
Lokaler
Huddinge Orlången i Flemingsbergsviken (TER). Lunda Hälla (Genberg 1982).
Mörkö Botten 150 m S om ladugården 1992 (LKA).
Oxelösund göl vid Öster–Aspa (GKA).
St.Malm Öja i åkerdike (BKA).
Vrena Farnebyfjärden S om landsvägsbron i näringsrikt stilla vatten 1990 (HEW S).
Även uppgiven för Västerljung Lackaarkipelagens skär som ”allmän” i hällkar (Skoglund 1979). Belägg saknas, förmodligen felaktigt.
Äldre fynd:
Bettna Åkerö i diken (Luut 1769).
Brännkyrka Skarpnäck 1906 (Aul S), Årstabäcken vid Solberga (Lundequist 1827).
Huddinge mellan Trehörningen och Ågestasjön 1947 (P. Kaaret S). Lunda 1870 (Ind S).
Mörkö (Hofberg 1852).
Nacka Danvikskrokar 1921 (Seg S), Kolbottensumpen 1924 (Swe S).
Nyköping (Hofberg 1852). Sorunda Berga (Lau/SV).
Stockholm Fatburen 1820 (P.J. Beurling S), 1844 (H. Hartman UPS), Hammarby sjö 1905–25 (flera samlare S m.fl. herbarier).
Strängnäs mellan Löt och Gorsingeholm (Hofberg 1852).
Toresund Björkeby gård 1922 (A. Arwidsson S).
Västerljung Prästgården 1887 (Em SBT, S, UPS, UME), Norrby (Em/SV).
Västermo 1877 (O.G. Blomberg UPS), 1882 (– S, SBT).
V.Vingåker Sävstaholm (Malme 1891b). Ärla Kroberga i ankdamm (Almquist ms).
Överenhörna Ekensberg (Lm/SV).