Nästroten växer i mullrika, fuktiga lundar och ängsgranskogar, i genomsilade skogsdälder och i mossrika källpåverkade alkärr. Ibland finner man den också i vägdiken och vägkanter i dessa miljöer. Arten växer alltid i djup mull och nästan alltid på kalkrikt underlag. Antalet blomstjälkar varierar starkt i mängd olika år, ibland lever den helt underjordiskt, ibland blommar den i massor. Många bestånd grävs upp och äts med förkärlek av vildsvin. Sårbar och känslig för rationella skogsbruksmetoder. Lokalerna bör undantas vid slutavverkning.
Första fynd
Utbredning
Europa, norra Asien. I Sverige sydlig, upp till södra Norrland. I Sörmland mindre allmän vid kusten och Mälaren, i inlandet sällsynt – (9%).
Lokaler
Lokaler i inre Sörmland utom Mälarområdet:
Bettna Åkerö nära bron (Jansson 1974).
Björkvik många lokaler (HRY, HEW, BKA).
Gryt Kalkudden i Härbärgssjön (CHA).
Husby-Rekarne 300 m V om Sågtorp (HEW).
Hölö Urvik 1975 (HRY).
Julita 300 m SSO om Almvik (FLI), Forsån mer än 75 ex. 1987 (BKA), 550 m SO om Leråsen 1988 (BKA).
Katrineholm 800 m O om St. Djulö (ULN).
Kloster Vilstareservatet 450 m V om vattenreservoaren (YEK).
Länna Bråtön 1988 (HRY), 1993 (HEW), 1998 (LKA), Stampmossen (HRY), 300 m SO om Granvik (HEW), 700 m N om Lerudden 1980, 1100 m SO om Liljedal 1980 (HRY), Mosstorp i källpåverkad granskog 2000 (R. Sellberg), Vallmokärret 2000 (R. Sellberg).
St.Malm 1300 m S om Nästviken 1989 (HRY), 200 m S om Slängbäcken (HRY), 800 m O om St. Djulö 1993 (HLE), 1200 m NNV om Sörgölet 1997 (BKA), 900 m VNV om Eknäset 1998 (BKA), 1,5 km N om Sandvik 1997 (BKA).
Turinge Kråkhoppet 1977 (HRY), N om Sörbysundet vid Yngern 1977 (HRY).
Västermo Mouddens V sida (Svedlindh 1985).
V.Vingåker 900 m O om Skenäs (Svedlindh 1985), 200 m V om Nya Kärren 1985 (BKA), 550 m V om Dal 1991 (BKA).
Åker Lenellstorpskärret 1992 (LKA), 1999 (HRY), Mellersta Marviken nära Sörmlandsleden (MKA), 1 km NO om Ö. Skeppsmora 1983 (B. Hellman), NO om Dammsjön 1998 (HRY).
Österåker området kring Forsby kalkbrott många lokaler (ACA, F–94 m.fl.).
