knölvial
Lathyrus tuberosus
Mer information om arten

Knölvialen växer på vägrenar och annan störd gräsmark. Den är flerårig och bildar stora, ofta långlivade, bestånd med hjälp av underjordiska utlöpare. Den odlades åtminstone fram till 1800-talets början som köksväxt för sina ätliga knölar, ”jordnötter”. Några av de äldre fynden är kanske rester av sådan odling (Thedenius 1871). Arten prövades senare som foderväxt och de flesta förekomsterna tycks inte ha något med köksväxtodling att göra utan beror på spridning med vallfrö eller annat gräsfrö.

Europa, västra Asien. Förvildad i Götaland och Svealand. Nationellt fridlyst sedan 1999.

Första fynd

Först rapporterad från Skärs äng i Aspö (Hofberg 1852).

Utbredning

I Sörmland sällsynt – (10 lokaler).

Lokaler

Brännkyrka Årsta vid Dianelund O om koloniområdet på berg 1992 (HGU).
Huddinge Vasav. 8 på vägkant 1985 (ASE S), Sjödalsparken (ASE), 1993–98 (T. Strid), Källbrink N om gamla Stockholmsv, åkermark mot f.d. trädgård, riklig på 20 m2 1998 (JED).
Nynäshamn viadukten 1 km N om Nynäsgårds hållplats på skräpmark vid jv 1990 (HEW S).
Strängnäs Gorsingeholm vid silobyggnaden 1986 (TCA S), 1995 (LKA S), lokalen förstörd 1997.
Torpa Västertibble 1995 (LKA S).
Västerljung 100 m SV om Tuna på västra landsvägsrenen, ett stort bestånd 1984–97, 1994 (HEW S).
Ösmo 1,5 km S om Rassa, igenväxande inäga nära havet (JAB), Norsbol på landsvägsrenen vid nedlagd handelsträdg. (HRO), 1995 (LKA S).

Äldre fynd: Aspö Lagnö 1862 (Aul LD, S), Skär 1862 (U. Walmstedt LD, S). Frustuna-Kattnäs Mälby (Thedenius 1871). Helgesta Grytsholmen (Thedenius 1871). Julita Äs (Post 1851). Nacka Kvarnholmen ruderat 1919 (Laurent 1920). Salem Korpberget 1894 (G. Fant SBT), Vällinge brygga 1919 (Vgn S). Tyresö Uddby kvarn 1936 (G.A. Sjödahl S, J.W. Håkansson LD). Vårdinge Prästgården 1886 (Em S), 1888 (L. Forsman LD), 1891 (E. Lindholm SBT). Årdala Vibyholm (Thedenius 1871). Östertälje Hall 1894 (G. Fant SBT). Överselö Tynnelsö (Aulin 1914).