Skogssvingel växer i lundar och örtrik granskog, ofta vid bergrötter. Arten har ett grunt rotsystem och är därigenom känslig för bete och tramp. Den växer i regel i äldre skogar med lång skoglig kontinuitet och är sannolikt mycket känslig för modernt skogsbruk. Lokalen på Bråtön är naturreservat. På Kapellön, där arten är känd sedan 1920-talet, bör någon typ av skydd inrättas.