På skärgårdens kalköar är den ettåriga och kalkgynnade spikvallmon bofast som åkerogräs (liksom på den närliggande Runmarö i Uppland). Arten har minskat i takt med åkerbrukets upphörande i skärgården. På fastlandet är den främst funnen som tillfällig på skräpplatser. Kalkgynnad.
Europa. Mest i södra Sverige.
Första fynd
Först rapporterad från Nacka Sickla (Wikström 1840).
Utbredning
I Sörmland sällsynt på de större skärgårdsöarna, för övrigt tillfällig - (11 rutor).
Lokaler
Dunker N om Lindsved på vägkant 1991 (CHA).
Nacka Alphyddev. (ASE).
Nämdö Nämdö* Västanvik 1982 (BSA), i sandig åker tillsammans med åkerranunkel och rödmire 1990 (HEW & LFO S).
Saltsjöbaden Saltsjöbaden* 1990 (L. Thorán S).
Södertälje Uthamnen på godsbangård 1993 (LKA S).
Tunaberg L. Uttervik 1995 (G. Ekman).
Tyresö Trollbäckens idrottsplats 1987 (IFO).
Utö Utö N om Gruvbyn* i potatisåker 1990 (HEW), Edesnäs i sandig åker 1987 (MWA), skjutfältet vid Söderby gamla gårdstomt på sandig vägkant rikl. 1992 (HEW S), Ålö vid gården (HBE).
Äldre fynd: Bergshammar Väderbrunn (Hofberg 1852); Björkvik 1890 (H. Fries S); Botkyrka Alby (Thedenius 1850), Tumba 1861 (E. Henschen UPS), Sturehov (Afzelius ms), 1882 (A. Reuterskiöld LD, S, UPS); Brännkyrka Hägersten (G. Indebetou/SV), Enskede (Lz/SV), Orhem (Thedenius 1859); Helgona Rosenkälla (Thedenius 1871), Isaksdal (Lindström 1888); Huddinge Myrstugan 1884 (Aul S), Vårby (V. Wimmerstedt/SV); Muskö Hammar 1959 (R. Wahlström h); Nacka St. Sickla (Wikström 1840), Nacka kvarnar 1890 (C.F. Elmquist LD), Saltsjökvarn 1932 (Å. Domeij LD), Kvarnholmen 1932 (G.A. Sjödahl/SV); Nyköping 1869 (Ind S) ”mindre allmän” (Blom 1916); Nämdö Nämdö 3 lokaler (Arrhenius 1920), nära kyrkan 1915 (Ad UPS), Östanvik 1918 (Ad UPS), Bunsö, Mörtö (A. Edelstam/SV); Salem Vitsand 1892 (J.O. Hagström S, G. Fant SBT, S); Saltsjöbaden 1895 (S. Velander S); Stockholm Skanstull 1860 (C. Bovallius UPS); Utö mellan gruvorna och Kroka (F. Hård af Segerstad/SV); Åker Åkers Styckebruk 1943 (At UPS).