Långstarr växer i gräsmark under ek och andra lövträd, gärna i sydvända slänter, solvarma klippskrevor och rasmarker i ädellövlundar, ibland mer öppet på vägkanter och i betesbackar. Den växer ofta i anslutning till lundar med bredbladiga lundgräs, alltså forna slåttermarker. Långstarren tycks ha varit sällsynt på Södertörn i 1900-talets början (Almquist & Asplund 1937). De allra flesta lokalerna har upptäckts under inventeringen. Detta beror nog delvis på att äldre botanister missuppfattade arten, men också på nykolonisering i sen tid. Förmodligen har upphört bete och ökad igenväxning gynnat arten och, genom att stråna fått utvecklas i fred, också gjort den lättare att identifiera.
I Sverige finns bara den nordligare underarten subsp. leersii. Den andra underarten, subsp. divulsa, finns från Medelhavsområdet upp till Mellaneuropa.
Första fynd
Utbredning
Europa. I Sverige främst utmed östkusten, samt som gräsfröinkomling här och där i parker. Artens nordgräns går i södra Uppland.
I Sörmland mindre allmän på Södertörn, för övrigt endast på några få lokaler vid kusten – (40 rutor), ökande.
Lokaler
Botkyrka Alby gård* 1986 (ASE S), Tumba på Dalhemsv., Mellanbergsv., Högtorp, 1 km V om Älvesta 1987 (ASE S), Tullingesjön vid båtsällskapets brygga 1988 (ASE S), Nackdala V om Solbacken, Storvreten 1995 (GOD S), Riksten 950 m N om huvudbyggnaden 1998 (GOD), Gatmötet 1998 (GOD).
Grödinge V. Bröta (RIS), Norrga 1985 (RIS S), Kagghamra* rikl. 1997 (RIS S), golfbanan 1990 (RIS).
Huddinge Majgårdsv., Torpet Kvarntäppan, Annelundsv. (ASE), Glömsta 1986 (LÖK S), Hörningsnäs 1993 (HGU S).
Hölö Ledarön* 1975 (HRY).
Ludgo N om Valsjön (HBE).
Mörkö Kolsö* (HEW), Egelsvik* (LKA).
Nynäshamn 300 m O om Norvik 1990 (HEW S).
Sorunda Fållnäs i arboretet (HEW), SV om Fagersjön 1600 m O om Aska 1990 (JAB S), 400 m NV om Enberga vid skogsväg 1997 (RIS S), N. Källsta, Fituna*, Kvarntorp (RIS).
Torö SO om Byviken i lundslänt, tidigare slåttermark (HEW), Norrskog i en lundslänt vid vägen 1999 (HEW S), mellan Norrskog och Levansvik* i hassellund 1990 (HEW S).
Tyresö Spirudden och Stavholmen 1986 (HEW S), Åva SV om båthuset i lövbryn 1986 (UJO S), 1997 (HGU S), 200 m SSO om Ängmaren i lövbryn 1992 (UJO S).
Utö Ängsholmarna i eklund 1992 (HEW S).
Västerhaninge Häringe* i torr betad ängsmark 1987 (LMA S).
Ytterjärna Dåderö Ängsholmen (RIS).
Ytterselö Mälsåkers park* som gräsfröinkomling 1993 (MOA S).
Ösmo Djursnäs V om Maren på lundklippa (HEW), 1986 (L.E. Kers SBT), Hammersta* N om Morkulla 1996 (HEW S), Kolbotten massvis i en sydvänd torrbacke nära gården 1990 (HEW S), Nederkängsta (HEW), Herrön* vid Herröträsk i lundartad blandskog 1990 (JAB S).
Österhaninge Solslätt 1992 (HGU S).
Äldre fynd:
Aspö Högholmen och Vadholmen i Mälaren 1907 (Lau S). Bogsta ekbacke vid sjön Runnviken 500 m SSO om Ökna säteri, en tuva 1970 (L.E. Kers S). Botkyrka Alby gård 1928 (G. Indebetou GB). Brännkyrka Sköndal 1931 (E. Östrand S). Fogdö Segersön (Hofberg 1852), 1862 (Aul UPS). Grödinge Tillflykten 1925 (Vgn S), Kagghamra 1930 (Ad S). Hölö Ledarön i väst 1966 (MRY SBT). Mörkö Sörmlands skärgård 1827 (N.W. Lundequist S), Egelsvik i löväng på kalkbrant 1931 (Ad S), Kolsö i söder 1959 (MRY SBT). Nacka Kvarnholmen 1930 (H. Hylander S). Sorunda St. Vika 1894 (Lau S), Fituna 1930 (Ad S). Strängnäs Rullingen 1895 (Khl GB). Torö mellan Norrskog och Levansvik, Storbyn 1929 (Ad S, LD). Västerhaninge Häringe i lund 1934 (Ad S). Västerljung Dalbyö 1885 (C. Mörner S), 1886 (Em SBT, UPS), Grönsö i ekbacke 1904 (C. Lindman S), ej återf. (HEW). Ytterselö Mälsåkers park 1937 (At S). Ösmo Hammersta 1932 (Ad S), 1969 (MRY SBT), Herrön 1932 (Ad S). Äldre litteraturuppgifter utan belägg uteslutna.
